Byggt med känsla av omsorg

Två projekt i Ystad visar att omsorgen om detaljer och kloka planlösningar kan skapa ett mervärde som ofta söks i pastischer på 1800-talsarkitektur.

Arkitekturupproret förbannar arkitekters vita lådor och ropar på 1800-talspastischer. Men skärskådar man kritiken så visar den sig i många fall egentligen handla om kvalitet i byggande: Att stapla betongelement ger knappast någon arkitektonisk upplevelse.

I stället efterlyses omsorg om detaljer, goda planlösningar, väl gestaltad ljusföring. Något som dock inte nödvändigtvis måste innebära historiska kopior. Med samma gemensamma nämnare kan arkitektur också erbjuda överraskande och nytänkande framtidsvisioner.

Två små pärlor i Ystad visar just hur man med omsorg om detaljer i kombination med kloka planlösningar kan skapa ett mervärde som sällan återfinns i 1800-talspastischerna. Malmöarkitekten tillika möbelformgivaren Jonas Lindvall har i Leanderklockan återskapat en hel del av den exklusivitet han annars reserverar för sina minimalistiska privatvillor.

Hans Rooth, hemflyttad från Frankrike och med ett förflutet som inspiratör och koordinatör på bland annat Åhléns, Marc O’Polo och NK, stormtrivs i Ystads framväxande trädgårdsstad.

– Jag har en balkong med kvällssol, och en till för morgonkaffet. Glaspartierna leder rakt ut i grönskan, trots att jag är på tredje våningen. Och här finns inte en rät vinkel, nog är det en rätt unik lägenhet som inte liknar något annat.

De största av de 18 sinsemellan helt olika lägenheterna mäter 143, i stället för Hans Rooths 80 kvadratmeter. Lägg därtill dubbel våningshöjd och entresol, och dessutom 5,2 meter höga smala skjutfönster. Kontrasten mot retrohuset mittemot Leanderklockan är markant, tegelhuset med sadeltak är fast i det förflutna medan Lindvalls uppbrutna huskroppar känns framtidsbejakande.

Inte långt ifrån har lundaarkitekten Johan Sundberg skapat ett än mer småskaligt projekt i Hygrometern: 20 bostadsrätter fördelade på 4 volymer i Västra Sjöstaden. En av de sista tvåorna går lös på 1,85 miljoner med en månadsavgift på lite drygt 4 000 kronor. Den rasterlika horisontella fasaden i gråtonad specialritad sibirisk lärk med galvaniserade ståldetaljer är konsekvent sparsmakad och fångar ögat. Sundbergs arkitektur påminner mer om offentliga byggnader än flerfamiljshus. Bottenvåningarna bjuder på generösa uteplatser och alla lägenheterna har utsikt åt två håll.

– Den stora långa balkongen är fantastisk, säger Anders Persson som flyttade in i en lägenhet på ovanvåningen i fjol, den kan stängas och öppnas helt vilket förlänger sommaren. Den öppna planlösningen samlar kök och matsal i ett enda stort rum.

Mäklaren Majlinda Halimi på Erik Olsson Fastighetsförmedling menar att båda projekten andas storstad och definitivt sticker ut från andra nytillskott i Ystad.

– Arkitekten har ägnat extra mycket tid åt materialvalen. I Hygrometern finns ingen ekparkett som gulnar efter ett år utan rejäla golv. Glaspartierna ger rikligt med ljus, och i stället för ett vanligt vitt kök är det ask som gäller.

Arkitektur har i vår tid blivit en produkt bland andra och inte en självklar rättighet. Ibland slentrianmässigt undermålig, ibland överraskande livsbejakanade. Professor Helena Mattsons nyutkomna bok Architecture and Retrenchment djupdyker i den postmoderna tidens arkitektur där en gemensam bostadspolitik ersatts av en kommersialiserad och helt igenom omritad bostadsmarknad.

Arkitekten är inte längre någon som arbetar med bättre bostadsstandard tillgängligt för alla, de svartklädda världsförbättrarna har i stället blivit konsulter som har att sälja in byggherrarnas produkter till olika kundgrupper. Inte undra på att det väljs och vrakas bland olika stilar och att 1800-talet står högt i kurs.

De två Ystadprojekten är dock undantag som visar att god arkitektur som engagerar alla våra sinnen går att få till på en helt igenom kommersialiserad byggmarknad. Stora generösa fönsterpartier som upplöser gränsen mellan inne och ute. Upplösta planlösningar som inte låser lägenhetslösningar. Material som tål att åldras. En samtidsarkitektur som mer än väl klarar att ge det där lilla extra när arkitekt, beställare och byggare anstränger sig tillsammans.