2023 ökade varslen inom bygg med 59 procent – ett år senare är minskningen 58 procent. ”Nu är vi nära botten”, menar Johan Deremar, prognosansvarig på Byggföretagen.
Byggarbetarna har mer än någon annan yrkesgrupp drabbats av effekterna av Ukrainakriget. Med högre räntor bromsade byggverksamheten kraftigt in framför allt för bostäder. Sedan nedgången började i slutet av 2022 är det i dag 14 000 färre anställda inom byggnadskollektivet. Totalt finns 380 000 registrerade byggnadsarbetare som är anställda, till det kommer egenföretagare som sällan är med i a-kassan.
Att varslen minskat (totalt varslades 328 personer under de senaste 12 månaderna) är enligt Johan Deremar ett tecken på bättre byggkonjunktur.
[ Annons ]
– Varslen ligger före och när varslen går ner är det en indikation på en vändning i närtid, säger Johan Deremar. Sysselsättnedgången har avtagit och vi bedömer att den bottnar här efter sommaren.
Sammantaget är arbetslösheten för byggnadsarbetare nu totalt 7 160 personer – vilket också indikerar en fallande trend jämfört med april föregående år då 7 784 var arbetslösa. Nu finns normalt en strukturell arbetslöshet i gruppen på runt 4 000–5 000 personer. Det innebär att cirka 2 000 fler är arbetslösa mot ett normalår. Men, påpekar Johan Deremar, den faktiska siffran är högre, 11 500 arbetslösa, om man räknar med de som befinner sig i olika arbetsmarknadsprogram.
Elektriker har en egen a-kassa och där är det fortsatt relativt låg arbetslöshet, 847 öppet arbetslösa just nu.
Konkurserna inom bygg- och anläggning steg något under april och drabbade totalt 506 personer.
– Det är främst småföretag som går omkull, eftersom vi ser att antalet anställda som drabbas av byggkonkurserna är lägre än under samma period förra året, säger Johan Deremar.
Den gruppen kan påverkas positivt av att rot-avdragen höjdes från maj. Rot går i huvudsak till privata uppdrag för villor och bostadsrättsägare.
Statistiken från arbetsförmedlingen gäller enbart arbetskraft som är inskrivna som arbetssökande. Hur stor andel av arbetsmarknaden är då utländsk arbetskraft som åker ut och in ur landet?
– Jobbar man åt svenskt bolag med skattemässig hemvist i Sverige är det 60 000 utrikesfödda. Sedan har vi utländska byggarbetare som är utstationerade, men där finns inga tillförlitliga siffror, en uppskattning är kanske runt 10 000 personer, enligt Johan Deremar.
Hur stor den helt svarta arbetskraften är i byggsvängen finns det inga siffror på.
– Det är en olaglig verksamhet och svårt att uppskatta. Men de flesta arbetsgivare kräver att de som arbetar är registrerade för F-skatt och då är man i systemet. De som är helt oregistrerade och arbetar i någon form av slavliknande förhållanden är en väldigt liten grupp. Att gå helt under radarn är svårt, säger Johan Deremar
När Skatteverket i december gjorde en uppskattning av svarta inkomster i Sverige bedömde man den till i genomsnitt 97 miljarder kronor per år under perioden 2017–2022. Det motsvarar ungefär 1,9 procent av Sveriges BNP.
Byggbranschen stack då ut som den sektor där de svarta inkomsterna sjunkit mest. Trots den positiva trenden var Skatteverket dock försiktig i sina slutsatser: “Förändring av uppmätta svarta inkomster kan bero på att förekomsten av svarta inkomster faktiskt förändrats, men det kan också bero på att Skatteverkets kontrollarbete genomgått förändringar.”
