Ett planerat byggprojekt, där man ska hugga ner skog för att bygga lägenheter, riskerar att skapa höga vattenflöden i centrala Göteborg.
Risken för översvämningar i svenska städer ökar hela tiden på grund av klimatförändringarna. Redan nu syns konsekvenserna i form av extremväder med inslag av fler och kraftigare skyfall. Därför måste man anpassa byggandet efter de nya förutsättningarna, menar Åsa Gren, lektor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Vi forskare pratar om ”mitigation” och ”adaptation”, vilket betyder att vi både vill minska koldioxidutsläppen och samtidigt anpassa oss i hur vi bygger för att kunna handskas med effekterna av klimatförändringarna. Det kommer att krävas en kombination av naturbaserade och tekniska lösningar för att klimatsäkra våra städer, säger Åsa Gren.
[ Annons ]
Hon är en av medförfattarna till en ny studie vid Högskolan i Gävle och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I studien har de undersökt effekter av skyfall och ökade vattenflöden i Göteborgsområdet med hjälp av en beräkningsmodell från Stanford University, och med data från FN:s klimatpanel IPCC.
Studien har granskat Kärra-Skogome i norra Göteborg, där det finns byggplaner på ett område som till stora delar består av skog. Beräkningsmodellen visar att vattengenomströmningen är stor i området, vilket gör att regnvatten vid skyfall riskerar att hamna i Göteborgs centrum om skogen ersätts av byggnader. Skogar och grönområdens förmåga att absorbera vatten utgör en viktig ekosystemtjänst som kan skydda mot kraftiga regn.
– Göteborgs topografi gör staden extra sårbar för skyfall, eftersom de centrala delarna är lågt belägna. Avverkar man i ett område som är högt beläget och med stor vattengenomströmning uppströms om centrum kan effekterna därför bli väldigt stora i centrala Göteborg, vilket också studien visar, säger Åsa Gren.
Forskarna vill nu att fler kommuner ska ta till sig och använda kostnadseffektiva och användarvänliga beräkningsmodeller, exempelvis Invest, som finns tillgänglig gratis på nätet.
– Vi vill att stadsplanerarna tydligt ska kunna se var de kan bygga, och var de skulle kunna anlägga ett grönområde eller en skog. Vi kan visa att beräkningsmodellen är en effektiv metod för att klimatsäkra städer eftersom den är ett bra beslutsstöd som ger en god överblick, från det lokala till det regionala. Ibland är en naturbaserad lösning bäst och ibland behöver man komplettera med tekniska lösningar. Det viktigaste är att ta välgrundade beslut, säger Åsa Gren.
