Fasadelement i textilarmerad betong är tunnare och lättare än de i vanlig stålarmerad betong och är därmed bättre ur miljösynpunkt. Nu är tekniken mogen att komma ut på den svenska marknaden, säger professor Björn Täljsten.
Björn Täljsten är professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet. Dessutom är han vd för Sto Scandinavia AB som levererar kompletta system för fasader, interiör, betongrenovering och golvbeläggningar. Han anser att tiden är inne för textilarmerad betong att nå ut på den svenska marknaden.
[ Annons ]
– Det finns en kritisk massa. Forskningen har nått en hög nivå, konsulter har börjat prata om tekniken och det finns exempel på praktiska tillämpningar utomlands, säger han.
Till skillnad från stålarmering korroderar inte textilarmering. Därför behövs mindre täckskikt, vilket gör att till exempel fasadelement av betong kan göras betydligt tunnare.
Därmed går det åt mindre mängd betong till ett element, vilket innebär minskade koldioxidutsläpp eftersom cementtillverkning släpper ut mycket koldioxid. Dessutom behövs färre transporter till samma yta fasad. En annan fördel är att monteringen av fasadelementen blir enklare eftersom de är lättare.
Förutom till fasadelement kan tekniken användas i konstruktioner där man har en komplicerad geometri. Tekniken är användbar vid renovering.
Vid Luleå tekniska universitet började man forska om textilarmerad betong år 2000. På frågan om vad som hindrar teknikens införande i Sverige nämner Björn Täljsten tre saker: konservatism, kunskapsbrist och kostnader.
Kolfiberarmerad betong, vilket är den typ han förordar, är dyrare än stålarmerad betong om man bara ser till produktkostnaden. Men Björn Täljsten anser att man bör beakta livscykelkostnaden.
– Om man räknar med transportkostnader och monteringskostnader blir kolfiberarmerad betong billigare. Dessutom vinner man i längden eftersom livslängden är högre för kolfiberarmerad betong.
När det gäller kunskapsbrist säger Björn Täljsten att det finns luckor såväl vid dimensionering som vid utförande. Detta borde dock vara en ganska smal sak att komma till rätta med, anser han, om bara viljan finns.
I en avhandling vid Chalmers har forskaren Natalie Williams Portal undersökt aspekter av konstruktionsteknik, beständighet och hållbarhet.
Hon gjorde experiment med accelererat åldrande och undersökte draghållfastheten efteråt och fann att kolfiber hade goda resultat. Hon testade också basaltfiber och alkaliresistent glasfiber med resultat som inte var lika bra.
En livscykelanalys av textilarmerade fasadelement och element av stålarmerad betong visade att de textilarmerade elementen var bättre ur miljösynpunkt eftersom järnarmering utgår och att användningen av cement är låg på grund av den tunna konstruktionen.
– Men jag gjorde enbart en analys av vaggan till grinden. Mera intressant vore att undersöka hela livscykeln, det skulle jag vilja göra i framtiden, säger Natalie Williams Portal.
I Sverige finns ett exempel där textilarmerad betong används till väggelement i villor. Det är företaget Kilenkrysset som använder basaltfibrer från Norge och tillverkar element i sin fabrik.
I skrivande stund har man haft problem med en gjutning. Men Gunter Villman, som representerar
importören Smart Development säger att det inte är säkert att felet ligger hos basaltfibern.
– Händer det något där ett nytt material är inblandat, då får det nya materialet skulden, säger han.
