Även om intentioner till ett ökat byggande kan anas, så lyser de stora satsningarna med sin frånvaro. Så kan branschens sammanfattande intryck av regeringens budget sammanfattas.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens höstbudget i sin helhet är det med nya satsningar för 60 miljarder kronor – varav 27 miljarder går till sänkt skatt för hushållen. Betydligt högre än förra årets reformutrymme på 39 miljarder.
Men några större satsningar för att lyfta bygg- och bostadssektorn när krisen väl vänder finns där inte.
Det som främst påverkar bygg- och fastighetsbransch är känt sedan tidigare. Att kreditgarantiavgifterna för etablerings- och omställningskommuner sänks. Och att regeringen och Sverigedemokraterna beslutat att trappa ner det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. En liten nyhet ör 10 miljoner till Boverket för att stärka kunskapen om byggfel.
Deras analys av varför det inte uppnås är kliniskt fri från resonemang.
Det är med viss besvikelse som Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige, konstaterar att regeringen i sin budget helt korrekt konstaterar att de bostadspolitiska målen inte uppnås.
– Men deras analys av varför det inte uppnås är kliniskt fri från resonemang om bland annat kreditrestriktioner och osäkra investeringskalkyler för att bygga hyresrätter, säger Martin Lindvall.
Den ansats, som trots allt finns, för att lösa problemen innehåller resonemang kring att förenkla plan- och bygglovsprocesser och andra regelförenklingar.
Åtgärder Martin Lindvall gärna ser. Men långt ifrån tillräckligt för att skapa trygghet för de som idag konstaterar att hyressättningssystemet medför osäkerheter som gör byggkalkylerna skakiga.
– Det konstateras att det befintliga beståndet behöver utnyttjas effektivare, men reformer som verkligen skulle förbättra bostadsmarknadens funktion saknas, säger Martin Lindvall.
De redan kända förslagen om lån och kreditgarantier för bostadsbyggande i Norr- och Västerbotten menar Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna MittNord, är ett erkännande av behovet av reformer för fler bostäder på tillväxtorter. Men det räcker inte för att få fart på byggandet.
– För att lösa bostadsbristen på de gröna tillväxtorterna måste regeringen tänka nytt. Friare hyressättning i nyproduktion är en av de viktigaste reformerna för att öka investeringarna, regelförenklingar i plan- och bygglagen som möjliggör en effektivisering av befintliga kvadratmeterytor är en till. Kommuner med snabb tillväxt, som regeringens egen utredare pekat ut, bör bli testbäddar för nya lösningar, säger Jens Pihlblad.
Möjligen att tongångarna från Hyresgästföreningen är aningen positivare. Där välkomnar man investeringar för att få i gång byggandet, även om man anser att det är för lite och att regeringen borde rikta stöd till hela landet, inte enbart för att få i gång byggandet inte bara i städerna runt de gröna industrierna utan i hela landet,
– I krisens elfte timme väljer regeringen att stimulera byggandet. Vi har länge krävt att staten ska engagera sig med lån och garantier för att dela risken med kommuner och byggföretag. Det är sannolikt för lite och sannolikt för sent, men det är ett principiellt viktigt steg mot ökad statlig finansiering av bostadsbyggandet, och en insikt hos regeringen att marknaden inte själv klarar av att bygga för behovet, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
Hyresgästföreningen är dock mycket kritisk till beslutet att trappa ner det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget.
Här finns små spadtag, men tyvärr inga större häv för att få i gång bostadsbyggandet.
Även Byggnads välkomnar satsningen i norra Sverige, om än för lite.
– Det är välkommet att man försöker komma i kapp den underfinansiering som länge plågat Sveriges infrastruktur. Det är något vi efterfrågat länge. Men samtidigt har man helt lämnat byggbranschen åt sitt öde och stilla sett på när varslen ökat och tusentals yrkesmän- och kvinnor lämnat branschen. Krisen i byggbranschen fortsätter och vi får inga signaler om att man vill få fart på bostadsbyggandet, säger Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads.
Även Trä- och Möbelföretagen, TMF, uttrycker besvikelse. Där hade man hoppats att slopad stämpelskatt och bygglovsundantagna typhus skulle finnas med i budgeten.
– Med tanke på utvecklingen i svensk ekonomi har TMF haft stora förväntningar på höstbudgeten, där vi hoppats se satsningar som indikerar att regeringen sett möjligheterna att skapa en språngbräda in i framtiden. Här finns små spadtag, men tyvärr inga större häv för att få i gång bostadsbyggandet, säger TMF:s näringspolitiska chef Cecilia Ask Engström.