Brister i säkerhetstänk har aktualiserats efter skandalerna på Transportstyrelsen och nu senast Svenska kraftnät. Även fastighetsägare kan ha ett ansvar om det finns hyresgäster som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet.
Sedan i april i år finns en ny säkerhetsskyddslag med förhoppning om att den ska förhindra intrång hos myndigheter och företag som arbetar i verksamheter som rör Sveriges säkerhet.
[ Annons ]
– Säkerhet inom detta område är fortfarande omoget om man jämför med hur vi bygger hus eller med flygsäkerhet, säger Kim Hakkarainen. Han är informationssäkerhetsspecialist och arbetar på MUST, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
I grunden är säkerhetsskydd primärt verksamhetsutövarnas ansvar, det kan röra sig om Försvarsmakten, polisen eller myndigheter som hanterar säkerhetsskyddsklassificerad information. Men även fastighetsägare har skäl att analysera och se över hur det är med säkerheten i fastigheten när man har hyresgäster med säkerhetsbehov. Driften av en fastighet ska vara säker så att verksamheten kan pågå ostört.
– Ta ventilationen till exempel. Vad händer om någon manipulerar systemet så att personal inte kan vara kvar i byggnaden där säkerhetskänslig verksamhet utförs? Eller att någon hugger av kablar till ström eller IT-drift? Det kan medföra en allvarlig konsekvens för Sveriges säkerhet, påpekar Kim Hakkarainen.
Det är som sagt hyresgästerna som har ansvaret att identifiera behov och ställa krav på sina leverantörer och då även fastighetsägare. Nu är det inte helt lätt materia att definiera vad som är säkerhetskänslig verksamhet. Vi lever i en komplex och föränderlig värld där det har blivit svårare att bedöma exakt vad som kan skada Sveriges säkerhet.
– Det har länge funnits en inställning om att det goda intresset skyddar Sveriges säkerhet, men när det finns olika konkurrerande intressen som står i konflikt med varandra, som säkerhetsskydd och ekonomi, då krävs det instrument för att hantera det, menar Kim Hakkarainen.
