Arvodering är en känslig fråga. Men reglerna för beslut gällande arvoden är i alla fall tydliga. Det är föreningsstämman som beslutar om arvoden. Det ska finnas en punkt på föreningsstämmans dagordning som heter arvode. Jag tycker det är bra om stämman även beslutar om andra ekonomiska ersättningar. Dessa berör nämligen inte bara styrelsen utan alla […]
Arvodering är en känslig fråga. Men reglerna för beslut gällande arvoden är i alla fall tydliga. Det är föreningsstämman som beslutar om arvoden. Det ska finnas en punkt på föreningsstämmans dagordning som heter arvode.
Jag tycker det är bra om stämman även beslutar om andra ekonomiska ersättningar. Dessa berör nämligen inte bara styrelsen utan alla medlemmar i föreningen.
Exempel på andra ekonomiska ersättningar kan vara förlorad arbetsförtjänst. Det händer ibland att man som styrelseledamot eller medlem i föreningen måste ta ledigt från jobbet för att utföra någon form av uppdrag åt föreningen. Har inte stämman beslutat att det är ok med ersättning för detta så kan föreningen inte betala ut det. Man begår då brott mot stämmans beslut.
Jag tycker det är rimligt att fler än styrelsens ledamöter erhåller arvode för utfört arbete. Det är dock av yttersta vikt att det finns protokollfört vem som ska utföra arbetet och vad det kan berättiga i form av arvode. Finns det inget beslut på arbetet så ska det heller inte betalas ut något arvode.
I en bostadsrättsförening som jag haft kontakt med under ett antal år, så får förutom styrelsen och revisorn också valberedningen ett arvode för utfört arbete. När jag fick höra talas om detta så blev jag först lite konfunderad, men efter att ha lyssnat på föreningens ordförande, så tyckte jag det var ett lysande förslag. I denna förening jobbar valberedningen under en större del av året med att förhöra sig om hur styrelsens arbete fungerar, stämmer av med medlemmarna för att få input med mera. Klart de ska ha ett arvode för väl utfört arbete!
Jag tycker det är rimligt att fler än styrelsens ledamöter erhåller arvode för utfört arbete.”
En hel del föreningar har förutom ett fast arvode, som styrelsen får fördela inbördes, även ett arvode per bevistat styrelsesammanträde. Har man ett arvode per styrelsemöte, så kanske det är rimligt att man har ett lägre fast årsarvode.
Vad som är ett rimligt sammanträdesarvode och fast arvode, beror enligt mig på hur stor föreningen är och hur mycket arbete som styrelseledamöterna själva utför, i förhållande till entreprenörer. Det är dock viktigt att man diskuterar detta noga på stämman, arvodet ska inte vara för stort. Det finns alltid en risk att styrelsen gör sig oumbärlig, helt enkelt för att inte gå miste om ett generöst tilltaget arvode. Det gagnar inte föreningen.
Det finns föreningar som har infört prestationsbaserat arvode. Detta är oftast ingen bra lösning, då det lätt kan leda till att styrelsen skapar arbetsuppgifter som inte styrelsens ledamöter ska ägna sig åt. Denna lösning kan man använda sig av under en begränsad tid, till exempel vid en stamrenovering då man som styrelse kan få en del extra arbete som inte förekommer under ett sedvanligt verksamhetsår, men då ska beslutet vara fattat så att arvodet bara utgår under en begränsad tidsperiod.
Som styrelseledamot är det lite svårt att förespråka högre arvoden, detta löser man enklast genom att på stämman låta valberedningen få det uppdraget av stämman och att det står i stämmoprotokollet att valberedningen har i uppdrag att lämna förslag på arvode. På detta sätt finns det ingen risk för jäv. Dock ska inte valberedningen föreslå sitt eget arvode, utan det bör komma från annat håll.
En lösning som underlättar är att föreningen kopplar årsarvodet till prisbasbeloppet, på så sätt får man en justering av arvodet med automatik. Dock måste föreningsstämman fatta beslut om detta på föreningsstämman, annars kommer inte beslutet att vara giltigt.
Till sist: våga ge fler förtroendevalda arvode!
Per Rydell, ombudsman Fastighetsägarna Mellansverige