Tjuven ska inte kunna komma in. Men de boende ska snabbt kunna ta sig ut om det brinner. Att uppfylla krav på både inbrotts- och brandskydd är inte alltid lätt.
Lite perspektiv är alltid bra:
• Runt 100 människor dör varje år i bränder.
• Cirka 80 procent dör i bostadsbränder.
• Bränder i publika lokaler är sällsynta men ofta stora. Rent statistiskt dör tre personer per år i publika lokaler. Men det blir lite missvisande då tre bränder står för hela underlaget: Diskoteksbranden i Makedoniska föreningen (Göteborg) 1998, Stadshotellet (Borås) 1978, och restaurang Monte Carlo (Stockholm) 1976.
• Enbart cirka en procent dör utanför den brandcell där branden börjat.
– En ny tendens är att fler nu dör eller skadas av brännskador. Det vanligaste är annars att man kvävs av röken. I cirka 80 procent av dessa fall handlar det om människor som egentligen har ett behov av behovsprövat boende, säger Kjell Fallqvist, vd på företaget Brandkonsulten AB som hjälper fastighetsägare med brandteknisk projektering, rådgivning och dokumentation.
Slutsatsen man kan dra är att en av de stora bristerna ligger i avsaknad av, eller icke fungerande, brandvarnare.
– I ett större globalt perspektiv har vi varit relativt förskonade från allvarligare bränder. Det beror dels på att vi har en bra lagstiftning när det gäller byggande, dels att vi har god tillsyn och att man poängterat vikten av systematiskt brandskyddsarbete, säger kollegan Daniel Fridström.

Grundläggande information om hur man agerar i händelse av brand är ofta minst lika effektivt som att investera i utrustning.
Dagens regelverk är effektivt, men en hel del kunde göras för att underlätta tolkningen av paragreferna, menar Kjell Fallqvist.
– I många bostadsrättsstyrelser har man inte de kunskaper som krävs, och inte blir det lättare när de som har tillsynsansvaret också saknar kunskap.
Kjell Fallqvist menar att de krav tillsynsförrättare ställer i allt för hög utsträckning handlar om att underlätta just tillsyn. Som att det ska upprättas en pärm där egenkontrollen förs in.
– Men så kan det vara att man har en lokal där regelverket tillåter 200 personer, men som en person med rätt kunskaper ser bara är lämplig för 30 personer.
Just nu utreder MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) möjligheten att skapa lagkrav på brandvarnare i bostäder. I nuläget blir det ofta en snårig bedömningsfråga.
– Frågar man MSB säger de att det är skäligt att installera brandvarnare. Man gör alltid en avvägning mellan kostnad och säkerhetsnivå. Nu har larmen blivit så mycket billigare att det bedöms skäligt. Men det finns alltså ingen föreskrift som leder till straff om man låter bli, säger Kjell Fallqvist.
Där sängarna är bäddade brinner det sällan. Ibland är det faktiskt så enkelt.
Kjell Fallqvist, vd Brandkonsulten AB
Kjell Fallqvist och Daniel Fridström menar att det tyvärr finns lycksökare i branschen som försöker sälja på privatpersoner utrustning vi troligen inte bemästrar när olyckan väl är framme.
Grundläggande information om hur man agerar i händelse av brand är ofta minst lika effektivt som att investera i utrustning.
Visst går det att installera tekniska lösningar som höjer brandsäkerheten. Men Kjell Fallqvist och Daniel Fridström återkommer hellre till sådana grundläggande saker som allmän god ordning i trapphus och andra utrymningsvägar.
– Där sängarna är bäddade brinner det sällan. Ibland är det faktiskt så enkelt, säger Kjell Fallqvist.
____________________________________________
Livsfarligt med billigt batteri
Även om det rent statistiskt kanske inte är det stora riskmomentet så kan även en liten detalj i värsta fall bli en dödsfälla. En sådan kan vara skötsel och drift av automatiska dörröppnare.
– Som leverantör av entrélösningar ser vi att en stor mängd entréer riskerar att inte fungera vid en brand på grund av att entréns originaldelar ersatts med delar som inte är testade. Ofta förekommer det brister i både drift och skötsel. För att undvika detta bör fastighetsägaren ställa tuffare krav på sina serviceleverantörer och se till att CE-märka hela entrén, säger Anders Carlson, vd för Besam Sverige.
I värsta fall riskerar nödutgången att stanna i stängt läge och stänga in människor.
Anders Carlson, vd för Besam Sverige
Skulle det börja brinna och det visar sig att det slarvats med skötsel och drift kan det få betydelse för försäkringsbolagets skadehantering. Vid ett rättsligt efterspel går det inte bara att skylla på serviceleverantören även om denne har ett ansvar. Om det ordinarie elsystemet slås ut vid brand ska dörrautomatikens batterier stå för nödöppningen. Om det beror på förbiseende, okunskap eller riskabelt kostnadstänkande vill Anders Carlson låta vara osagt, men det händer dock relativt ofta att originalbatterier byts ut mot batterier som inte är testade.
Dörrautomatiken är utformad för att med jämna mellanrum göra egenkontroller genom att öppna och stänga dörrarna. Klarar batterierna inte självtestet så öppnas dörrarna automatiskt.
–?Vi finner ofta att den automatiska egenkontrollen i entréer är avstängd. Ibland har den som är ansvarig för service helt förbisett att byta ut batterierna. Fastighetsägaren vet med andra ord inte om nödutgångarna skulle fungera vid en nödsituation som en brand. I värsta fall riskerar nödutgången att stanna i stängt läge och därmed stänga in människor i stället för att släppa ut dem, säger Anders Carlson.
Han rekommenderar därför att fastighetsägaren bör skriva in i serviceavtalet att nödutgången ska fungera och servas enligt de nationella reglerna för nödutrymning och Boverkets författningssamling. Kontrollera att de produkter som installerats är godkända för nödutrymning, brand och andra tillbud.
– Ett sätt att undvika problem från början är att låta dörrinstallatören CE-märka hela entrén, alltså inte bara de olika delarna i entrén. Det innebär att fastighetsägaren får en noggrann teknisk dokumentation av installationen med påskriven försäkran att installationen är gjord i överensstämmelse med EU:s maskindirektiv, säger Anders Carlson.