[ Annons ]

Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor leds till planteringsytor, vilket minimerar risken för vattenskador på fastigheter. Foto: Troels Heien/Københavns Kommune
Publicerat 14 juni, 2023

Bra klimat för stadsmyller

Vill man se stadskvarter som hanterar skyfall och samtidigt bidrar till grön mångfald är Klimakvarteren i centrala Köpenhamn ett lämpligt besöksmål.

Vi behöver mer stadsgrönska i våra städer. Det menar Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt och vd på Urbio. Landskapsarkitektkontoret har skapat gröna stadslandskap på flera håll i Stockholmsområdet, men när Fastighetstidningen ber honom peka ut ett riktigt bra och lärorikt exempel väljer han ändå att lyfta ett projekt i vårt grannland Danmark.

– Det är få ställen man har lyckats skapa lösningar i så stor skala som i Klimakvarteren.

[ Annons ]

De stora översvämningarna 2011, som även drabbade Malmö, förändrade spelplanen.

– Här finns det betydligt fler exempel på hur man lyckats maxa urban planering i kombination med skyfallshantering och urban grönska. Det gör stadsmiljön mer klimatanpassad, livfull och attraktiv på en och samma gång, säger Mattias Gustafsson.

Målet i Klimakvarteren har varit att ersätta 20 procent av asfaltsytorna med genomsläppliga jordar, där naturlig stadsgrönska med lågt skötselbehov nu frodas. Här bidrar både gröna gaturum och lummiga parker med en rad naturnyttor, inte minst vad gäller
att minska översvämningsriskerna i stadsdelen.
Mattias Gustafsson pekar på hur satsningarna lett till såväl ökade fastighetsvärden som minskade kostnader.

– Stadsgrönskan ökar värdet på omkringliggande fastigheter genom att skapa en mer attraktiv stadsdel med vackra utblickar inifrån omgivande byggnader.

När merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor leds till planteringsytor fördröjs det lokalt även vid intensiv nederbörd. Detta minimerar risken för vattenskador på fastigheter, vilket också bör sänka försäkringspremierna.

KLIMAKVARTEREN

Klimakvarteren ritades av Tredje Natur, SLA Architects samt Lytt Architecture och består i nuläget av:

  • Tåsinge Plads – en bilväg som gjorts om till en park med stor kapacitet att ta hand om dagvatten och med stor biodiversitet.
  • Bryggervangen – en traditionell gata som omvandlats till ett grönt stråk.
  • Sankt Kjelds Plads – en asfalterad rondell har ersatts med genomträngligt markmaterial där den urbana naturen frodas.
Vid normala regn kan hela nederbördsmängden hanteras – och göra nytta – i kvarteren. En stor del av stadsplaneringen utgår från nederbörden som en resurs. Men flera åtgärder har också gjorts för att skydda bebyggelsen mot de riktigt kraftiga skyfallen. Tack vare lösningarna i Kli-makvarteren löper även stadsdelarna ”nedströms” mindre risk att översvämmas. Foto: Troels Heien/Københavns Kommune

PRIORITERADE VATTENVÄGAR

I Klimakvarteren prioriteras nederbörden i tre steg. I första hand vill man behålla och utnyttja vattnet som en resurs. Men det är samtidigt en design som kan leda undan stora vattenmängder när så krävs.

1 INFILTRATION OCH GRÖNSKA

På många håll leder man bort merparten av nederbörden. Det skapar problem med sänkta grundvattennivåer. De hårdgjorda ytor som trots allt är nödvändiga i stadsmiljö har man här konstruerat så att vattnets leds mot grönytorna. Totalt kan Tåsinge Plads fördröja och sippra upp regnvatten från ett omgivande område på ca 8 000 kvadratmeter.

Vattnet leds mot grönskan

I vanliga fall är grönytorna upphöjda med kantstenar i förhållande till de hårdgjorda ytorna. Här är det tvärtom. Det finns sänkor lite här och där, som ett kraterlandskap för vatten, för att kunna härbärgera vatten under en tid.

Blommar året runt

Inhemska växter, som vanlig ängsväxtlighet, klarar klimatet bättre än de med utländsk härkomst. Det är inte bara trevligt, utan även mat för pollinatörer under längre tid. Med inhemska arter på örter, buskar och träd ökar antalet insekter, vilket i sin tur ökar mattillgången för många fågelarter.

2 MAGASINERADE VATTENRESURSER

För att klara torrperioder samlas vatten i magasin för att användas till bevattning i stället för att man ska nyttja dricksvatten.

Lekfull konst

På torget i mitten finns skulpturala vattenparaplyer och droppar som torgets varumärke. Vattnet kan pumpas ut på ytan och användas till lek, varefter det rinner i små kanaler ut i grönområdet.

Oskadligt halkskydd

Salt kan skada växtligheten. Därför används i stället kaliumformiat som halkskyddsbehandling under vintrarna.

3  VÄGAR LEDER BORT VATTEN

En ”skybrudsvej” (skyfallsväg) fungerar i de allra flesta fall som en helt vanlig stadsgata, men den kan även fungera som kanal för att hantera de riktigt kraftiga regnen som i ett förändrat klimat kommer att bli betydligt vanligare. Vägen är utformad så att vattnet stannar på vägen och inte trycks ut mot fasader på byggnader och källartrappor.


STÅR PALL I TORKAN

Ett förändrat klimat kan också innebära långa torrperioder. Viktigt är att välja grönska som klarar sig under en längre tid. Klippta gräsmattor blir snabbt gula, därför är det klokt att göra om delar till ängsmark med den biologiska mångfald som trivs där.

BOPLATS FÖR FLER

Att enbart locka pollinationer skapar ingen hållbar mångfald. De andra insekterna är viktiga för ett rikt fågelliv. För att skapa goda livsbetingelser måste man också se till att det finns död ved och träd med håligheter som kan bli boplatser.

FÖRBÄTTRAD FOLKHÄLSA

Upplevelsen av stadsgrönskan bidrar positivt till både psykiskt välmående och fysisk hälsa, som att minska stressnivåerna och sänka blodtrycket. Det i sin tur minskar antalet sjukdagar och behovet av vård.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]