Publicerat 19 oktober, 2011

Bra att kommunicera med köparen innan de flyttar in i föreningen

Styrelsen tar sig för pannan. En jäktad mäklare ringer och trycker på. Det är brådskande. Mäklaren vill ha snabbt besked om medlemskap, helst redan idag. Låter det bekant? Hur går det egentligen till när styrelsen antar nya medlemmar? Granskas alltid betalningsförmågan eller görs kontroller endast om det finns några tveksamheter? En ordförande i en nybilad […]

Styrelsen tar sig för pannan. En jäktad mäklare ringer och trycker på. Det är brådskande. Mäklaren vill ha snabbt besked om medlemskap, helst redan idag. Låter det bekant? Hur går det egentligen till när styrelsen antar nya medlemmar? Granskas alltid betalningsförmågan eller görs kontroller endast om det finns några tveksamheter? En ordförande i en nybilad bostadsrättsförening kontaktade oss på Fastighets­ägarna och bad om tips och råd om just detta. Sagt och gjort. Jag frågade er, våra medlemmar, hur ni gör.

[ Annons ]

Undersökningen visar att drygt sex av tio medlems­föreningar alltid tar en kreditupplysning (UC) på personer som ansöker om medlemskap. Cirka 26 procent uppger att de även i regel tar en personlig kontakt med den blivande medlemmen. Ofta rör det sig om lite mindre föreningar. Mötet ses som en möjlighet att få ett ansikte på medlemmen, men också som ett tillfälle att gå
igenom information om föreningen, stadgar och ordningsregler och vad som gäller vid lägenhetsrenovering. Det rätar ut eventuella frågetecken som annars skulle kunna uppstå framöver.
Var fjärde föreningen gör i regel ingen egen kontroll, utan ser den kreditkontroll som banken gör som tillräcklig. I samband med medlemsansökan tas endast kontakt med en blivande medlem om det skulle dyka upp några tveksamheter eller oklarheter.

Det är brådskande. Mäklaren vill ha snabbt besked om medlemskap, helst redan idag. Låter det bekant?”

Det är styrelsen som fattar beslut om nya medlemmar, ofta görs det på ett ordinarie styrelsemöte. Styrelsen kan också delegera uppgiften till någon eller några i styrelsen, som återrapporterar till styrelsen. Processen blir på så sätt effektiv och köparen slipper vänta på besked. Men vid tveksamma fall bör frågan gå till ett styrelsemöte.
Så gör man i en bostadsrättsförening på Kungsholmen i Stockholm. När ordföranden får handlingar från mäklaren ringer han till föreningens ekonomiska förvaltare och tar en UC på köparen. Han ringer därefter till köparen och hälsar välkommen, tar kontaktuppgifter (e-post, mobilnummer etc.) och berättar kort om föreningen. Sedan ringer han till säljaren och berättar att affären har gått igenom och därefter till mäklaren, samtidigt som han postar de exemplar av handlingarna som ska tillbaks till mäklaren. Det här tar ungefär 20–30 minuter och sedan är det klart. Ordföranden berättar att genom samtalet får han veta vilket datum som de nya grannarna ska flytta in och hinner ändra namn både på anslagstavlan, på dörren och postfacket, så att allt är klart när de flyttar in. Jag är helt övertygad om att detta ger en välkomnande känsla hos den nya medlemmen och att det ger ringar på vattnet framöver i form av en positiv vi-känsla och ett ökat engagemang. Kanske inte så konstigt att just den här föreningen blev årets BRF 2011?

Vilka skäl brukar uppges om en person nekas medlemskap i en bostadsrättsförening? Vanliga orsaker är att köparens inkomst är för liten eller att han/hon har slarvat med betalningar tidigare. Andra vanliga skäl är att personen inte har för avsikt att bo i lägenheten. Ibland uppges skäl som är diskriminerande, men det är inte godtagbar grund för att neka medlemskap. Om en person har fått nej på sin medlemskapsansökan kan han eller hon vända sig till hyresnämnden för en prövning. Man vad anses egentligen som godtagbara skäl? När har styrelsen rätt att säga nej till en ny medlem och när får den inte neka ett medlemskap? Undersökningen visar att det finns en osäkerhet kring vad det är som egentligen gäller. Förhoppningsvis kan någon av mina kollegor som är jurist räta ut dessa frågetecken. Från och med nästa nummer kommer ni nämligen att kunna stifta bekantskap med ett antal nya krönikörer i Fastighetstidningen. Jurister och brf-specialister – alla anställda på Fastighetsägarna runt om i landet.

Maria Livijn, Verksamhetsansvarig BRF på Fastighetsägarna.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]