Det behövs drygt 523 000 nya bostäder under åren 2024–2033 för att bostadsmarknaden ska vara i balans. En minskning med 70 000 bostäder jämfört med en tidigare beräkning från Boverket.
Som vi skrev i oktober skriver Boverket ner sin prognos för hur många bostäder som behöver tillkomma de närmaste 10 åren. Skälet är befolkningsnedskrivningarna som SCB gjort och minskad efterfrågan på grund av högre räntor.
Boverkets tror nu att det ska räcka med 523 000 nya bostäder vilket innebär att det framtida behovet har minskat med ungefär 77 000 bostäder, jämfört med den beräkning som Boverket publicerade för tre år sedan. 90 procent av det totala bostadsbehovet är koncentrerat till tio av landets 60 arbetsmarknadsregioner.
[ Annons ]
Det är förstås stora regionala skillnader, och Boverket anser att närmare hälften av landets regioner inte har något kvantitativt behov av nya bostäder. SCB:s befolkningsprognos tar dock inte hänsyn till de stora industriinvesteringar som till exempel görs i norra Norrland, vilket kan leda till en annan faktisk befolkningsutveckling än den som ligger till grund för beräkningen.
Det kan innebära att vissa regioner har ett faktiskt behov av bostadsbyggande som är högre än det som nu är framräknat.
– Det är positivt att vi de senaste åren har byggt fler bostäder än hushållstillväxten, men fortfarande har vi ett underskott på bostäder från åren med hög befolkningstillväxt och lågt bostadsbyggande. Det gör att vi fortsatt har grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, vilket i sin tur riskerar leda till trångboddhet och olika sociala problem. Det här riskerar också att hämma hela samhällsekonomin, om företag får svårt att rekrytera arbetskraft på grund av läget på bostadsmarknaden, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket i en kommentar.
Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, pekar på att trots Boverkets nedrevidering av bostadsbehovet, så råder det ett gap mot det som faktiskt byggs.
– I Boverkets analys behövs cirka 52 000 bostäder per år, men i år och nästa år kommer det att byggas runt 30 000 bostäder. Vi är alltså inte i närheten av den produktion som krävs.
Han anser att detta gap på marknaden till stor del är hyresbostäder med rimliga hyror, och det enda sättet att få till dessa projekt är att staten medfinansierar byggen.
– Marknaden klarar inte av det, utan vi behöver finansieringslösningar som staten måste gå in med. Förmånliga bygglån med ett tak på hyran, likt det investeringsstöd som togs bort av denna regering, säger Martin Hofverberg.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna, tycker att Boverkets bedömning med 52 000 bostäder trots nedskrivningen fortfarande är på en hög nivå.
– Liksom för beräkning av bostadsbristen borde Boverket i högre grad utgå från hur många och vilken sorts bostäder som behöver göras tillgängliga. Det skulle tydliggöra behovet av nyproduktion i kombination med ett bättre nyttjande av det bestånd som finns. Det finns en betydande outnyttjad bostadsförsörjningspotential i de bostäder som redan finns runt om i landet.
Med kraftigt ökade produktionskostnader sedan pandemin och den fullskaliga invasionen av Ukraina menar Martin Lindvall att det behövs reformer som ökar konsumenternas möjligheter att efterfråga det som byggs, och som minskar risken för den som investerar.
– Tillsammans med kortade ledtider för att pressa produktionskostnaderna kan lättade kreditrestriktioner stärka den köpkraftiga efterfrågan på bostadsrätter och småhus. En friare hyressättning ger större rådighet över hyresutvecklingen över tid, vilket skulle kunna minska behovet av att ta ordentlig höjd redan vid inflyttningshyran för att minska risktagandet.
Liksom Hyresgästföreningen menar han även att det i vissa fall kan vara nödvändigt för staten att titta på olika sätt att dela risken, till exempel med kreditgarantier på vissa marknader. Han menar också att stöd som ger tillgång till bostäder för särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden skulle kunna bidra till ett ökat bostadsbyggande, och exemplifierar med det stöd för inkluderande bostadsbyggande som Boverket själv tagit fram.
Ett nytt investeringsstöd av den modell som senast användes tror han inte på.
– För byggande av fler hyresrätter är ett minskat risktagande centralt, och där spelar det roll hur hyressättningssystemet fungerar. Politikens ointresse för frågan om en friare hyressättning bottnar inte i behoven på marknaden, säger Martin Lindvall.
