En rad bostadsorganisationer vill ha en ny friköpsmodell som skulle ge tomträttsinnehavare i Stockholm rätt att köpa marken till i förväg fastställda priser.
”Vi anser att Stockholms stad ska ha en rimlig avkastning på sitt markinnehav – men vi anser inte att tomträtten ska vara ett avtal utan slut.”
Det skriver Eva Nordström, vd HSB Stockholm, Anna Waxin, vd Fastighetsägarna Stockholm, Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna samt Lars-Olof Pettersson, ordförande Riksbyggens intresseförening Stockholm i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
De hävdar i debattartikeln att en majoritet av organisationernas medlemmar gärna vill friköpa en tomträtt, men att priset idag är för högt. Det beror enligt debattörerna på stigande markvärden, som har gjort att tomträttsavgälder blivit en viktig inkomstkälla för Stockholms stad. Enligt årets budget får stadens markförvaltning en intäkt på 3,2 miljarder kronor, det mesta från tomträttsavgälder.
Debattörerna pekar också på att den ursprungliga tanken var att tomträttsinnehavaren efter en tid skulle kunna friköpa marken. Det sker mycket sällan idag. Enligt statistik var det bara elva bostadsrättsföreningar som fick friköpa sin mark mellan 2010-20. Ett så kallat friköpsfönster öppnades 2022, men utan att ge nåt större resultat.
Kvartetten menar att det behövs alternativa sätt att friköpa tomträtter, samtidigt som föreningar får rätt att förvärva marken till ett fastslaget pris, och genom en alternativ betalningsmodell. Det är något som också tagits upp i en motion av oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) – en motion som behandlas av kommunfullmäktige under måndagen.
Det skulle både minska stadens skuldsättning och ge bostadsrättsföreningarna förutsättningar för kostnadskontroll och framtida fastighetsunderhåll.