Det krävs skärpt samordning i landets kommunledningar för att bostadsförsörjningsansvaret ska fungera i praktiken. Den slutsatsen dras i en ny rapport om Sveriges bostadssociala ansvar för personer som har det svårast på den ordinarie bostadsmarknaden.
Publicerat 12 mars, 2014

Bostadsförsörjningsansvar i praktiken kräver samordning

Det krävs skärpt samordning i landets kommunledningar för att bostadsförsörjningsansvaret ska fungera i praktiken. Den slutsatsen dras i en ny rapport om Sveriges bostadssociala ansvar för personer som har det svårast på den ordinarie bostadsmarknaden.

Fastighetsägarna har tillsammans med Hyresgästföreningen, Sabo och SKL (Sveriges kommuner och landsting) gemensamt analyserat förutsättningar för att öka möjligheterna för de personer som har svårt att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Idag presenteras resultatet i rapporten Bostad för alla – vem tar ansvar för att alla får en bostad?

[ Annons ]

Det är framför allt en ökad samordning som efterfrågas av rapportförfattarna.

Förhoppningen är att rapporten ska kunna användas som inspiration för alla som arbetar med bostadssociala frågor.
Henrik Tufvesson, Fastighetsägarna

– Det bostadssociala ansvaret ligger hos kommunen. Men för att kommunen ska kunna tillhandahålla bostäder måste den kommunala organisationen samordnas och samarbetet med bostadsmarknadens lokala aktörer fungera. Det är den viktigaste slutsatsen i den rapport som vi tillsammans tagit fram. Det säger Henrik Tufvesson chef Analys och opinion Fastighetsägarna Stockholm, som varit Fastighetsägarnas representant i arbetsgruppen.

I rapporten presenteras fem slutsatser som behöver genomföras för att underlätta möjligheterna till bostad.

1. Bostadsförsörjningen ska vara en kommunledningsfråga. Möjligheten att få en bostad griper över flera kommunala ansvarsområden, bland annat bostadsförsörjning och socialtjänst. Därmed blir frågan om ledning och styrning extra viktig.

2. Det krävs samordning och samarbete för att lyckas, det räcker inte att en aktör tar sitt ansvar. De flesta kommuner har därför samarbetsavtal med hyresvärdar, någon har ett boendeteam och flera arbetar förvaltningsövergripande. Både kommunerna och fastighetsägarna har ett delat ansvar för att vidareutveckla samarbeten.

3. Myndigheter, bostadssökande och fastighetsägare bör ha en enda kontaktväg till kommunen – ”En väg in”.

4. Det behövs fler bostäder. Majoriteten av kommunerna har bostadsbrist, det behöver byggas mer. Bostadsmarknadens gräns är sällan densamma som kommungränsen, vilket ställer ytterligare krav på samordning av till exempel byggplaner.

5. Staten bör ta ett bättre ansvar. I dag saknas nationella riktlinjer för hur man hanterar boendet vid hot- och våldssituationer. Det kan få mycket allvarliga konsekvenser för personer som till exempel byter bostadsort. Vi anser därför att regeringen bör utreda och överväga om sådana riktlinjer bör och kan tas fram.

I rapporten presenteras också flera positiva exempel på hur arbetet med bostadsförsörjningsansvaret kan bedrivas av kommunerna enskilt och tillsammans.

– Förhoppningen är att rapporten ska kunna användas som inspiration för alla som arbetar med bostadssociala frågor, säger Henrik Tufvesson.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]