”Bostadsbyggande kräver nya regler för ränteavdrag”

De nya reglerna om avdragsbegränsningar för räntekostnader går inte ihop med behovet att öka bostadsbyggandet. Vi ska inte ha bättre skattemässiga villkor än andra, men utnyttja de möjligheter till undantag som faktiskt finns, skriver Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige i sin ledare.

Annons:

Annons:

Annons:


Ett nytt år innebär ofta nya lagar. En lagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet är de nya begränsningarna av rätten till avdrag för räntekostnader i bolagssektorn.

Lagstiftningen bygger till stora delar på ett tvingande EU-direktiv vars syfte är att stävja skatteflykt. Den svenska implementeringen innehåller dock spår av Företagsskattekommitténs förslag från 2014 om neutralitet mellan eget och lånat kapital. Utredningens förslag utsattes då för kraftig kritik när den skickades ut på remiss, bland annat av Fastighetsägarna men också stora delar av övriga näringslivet. Regeringen valde att inte gå vidare med förslaget.

Nu har alltså tankarna på neutralitet till viss del dykt upp igen. Den svenska regeringen har valt att inte fullt utnyttja de möjligheter till undantag som EU-direktivet ger – vilket har resulterat i att vi i ett slag gått från en avdragsrätt för räntekostnader som varit en av EU:s mest generösa till en som nu är en av de hårdare.

Som exempel kan nämnas att direktivet ger en möjlighet till att undanta räntekostnader upp till 30 miljoner euro, här har Sverige valt att istället lägga gränsen vid 5 miljoner kronor, alltså avsevärt lägre än vad som varit möjligt. Direktivet ger också en möjlighet att undanta räntekostnader på lån som används för att finansiera långfristigt offentligt infrastrukturprojekt som genomförs i det allmännas intresse. Ytterligare ett undantag Sverige valt att inte utnyttja.

Reglerna kommer redan nu att få negativa konsekvenser för ett betydligt större antal företag.

Ulla x 3

Utredningar?

Väntar med spänning på de i regeringsförklaringen aviserade skatteutredningarna och vad de kan innebära.

Våren?

Väntar på våren som just nu verkar långt borta.

Mormor!

Börjat året på bästa tänkbara sätt, är nybliven mormor till världens sötaste lilla flicka.

När det slutliga förslaget presenterades uppgavs i propositionen att endast någon enstaka procent av Sveriges företag skulle komma att påverkas av de nya reglerna. Det var också ett antal företag som initialt gjorde bedömningen att de inte i nuläget skulle komma att påverkas.

Under hösten har dock en annan bild vuxit fram. I takt med att man på allvar satt sig in i de nya reglerna och tittat på vilka effekter de får för det egna företaget visar det sig att reglerna redan nu kommer att få negativa konsekvenser för ett betydligt större antal företag än vad som förespeglades i regeringens proposition och inte bara för fastighetsföretag.

Fastighetsbranschen är en kapitalkrävande bransch. Ökade kapitalkostnader kommer därför givetvis att påverka möjligheten till såväl nyinvesteringar som renoveringar i det äldre beståndet. Behovet av ökat bostadsbyggande lyfts ständigt i debatten men vi behöver också lokaler för att kunna tillgodose såväl nya som befintliga företags behov.

Fastighetsägarna vill tillhandahålla ändamålsenliga och bra bostäder och lokaler och på så sätt bidra till en god samhällsutveckling och tillväxt. För att kunna göra detta behövs dock rimliga förutsättningar. Den så kallade Paketeringsutredningen som presenterades 2017 slog hål på den gamla myten att fastighetsbranschen är skattemässigt gynnad. Utredningen visade klart och tydligt att så inte är fallet.

Fastighetsbranschen begär inte bättre skattemässiga villkor än andra branscher men vi hoppas att regeringen snarast ser över de nya reglerna om avdragsbegränsningar för räntekostnader och väljer att bättre utnyttja de möjligheter till undantag som direktivet ger. Önskar man få ett ökat bostadsbyggande behöver branschen rimliga villkor och det ger tyvärr inte de nya reglerna i den utformning de nu har.

Ulla Werkell,
Skattejurist, Fastighetsägarna Sverige

Annons: