Transparanta bostadsköer – det är den enda någorlunda säkra metoden för att minska diskrimineringen på hyresmarknaden. Och att det byggs mer för att minska fastighetsägares incitament att välja hyresgäster.
När ämnet diskriminering på bostadsmarknaden debatterades på ett seminarium som Hyresgästföreningen anordnade i Almedalen kunde deltagarna först konstatera att det finns oerhört lite fakta om hur stor den egentligen är.
[ Annons ]
– Det är ett oerhört svåråtkomligt område att forska i, i princip fungerar bara en ”wallraffande” metod där folk med olika etnicitet kontaktar de som hyr ut. Vi gjorde en sådan ”test” och då var det 13 av 14 uthyrare som nekade bostad åt en person med utrikes namn, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi Uppsala universitet.
Får man tro Molina och även DO sker det mesta av diskrimineringen utan att det kommer till ytan och det är ofta även så att den som nekas lägenhet inte ens uppfattat att det rör sig om diskriminering. Svar som ”tyvärr, vi har inget ledigt just nu” är förklaringar som många köper utan att förstå skälet.
Ett fåtal fall har prövats i rätten, och Johanna Ingvarsson, jurist i organisationen Malmö mot Diskriminering, säger att det krävs bra dokumentation för att det överhuvudtaget ska vara värt att gå till en prövning. DO, menar hon, nobbar ofta ärenden för att de inte anser att bevisen är tillräckligt starka. Johanna Ingvarsson menar att även Hyresgästföreningen inte ger något stöd i dessa frågor.
– Jag har tagit emot många anmälningar från medlemmar i Hyresgästförening som säger att de frågat men inte fått hjälp. Lite obehagligt med tanke på att det är stora antal av Hyresgästföreningens medlemmar som utsätts.
Om det då finns en såväl dold som strukturell diskriminering, hur kommer man åt den? För Lena Larsson Dag, vd Bostadsförmedlingen i Stockholm AB, är svaret transparenta kösystem där kötiden är det enda kriteriet för att få en bostad.
– Vi har lyckats få även allt fler privata fastighetsägare att lämna lägenheter till oss, och det för att vi ger affärsnytta – de slipper själva att göra det administrativa jobbet.
Enligt Lena Larsson Dag har förmedlingen inte sett något som tyder på att de som nobbas i kön gör det på grund av etniska skäl.
– Uppfyller den sökande de krav som ställs och står först i kön är det ytterst sällan som uthyrning inte blir av. Då kan det vara otydliga krav som inte kommit med i beskrivningen, till exempel att lägenheten inte är lämplig för större barnfamilj eller dylikt. Vi kan inte se att etnicitet funnits med i några av dessa fall. Det finns säkert värdar som gör den typen av urval men då har de förstås inget skäl att söka sig till vårt transparenta system, konstaterar Lena Larsson Dag.
Kanske är egentligen den största ”diskrimineringen” att fastighetsbolag, såväl kommunala som privata, ställer höga inkomstkrav för att få hyra, eller inte godtar bostadsbidrag som inkomst, ansåg en stor del av panelen. Det gör att en stor del nysvenskar och för den delen även andra med låga inkomster inte får tillträde till en lägenhet.
