Att bo på vatten är egentligen inget nytt. Husbåtar och villor på pråmar har funnits länge. Men i tider med brist på byggbar och attraktiv mark flyttar även flerfamiljshusen ut på vatten.
Vad som förr sågs som de sämsta lägena för att bygga hus, ofta ruffigt med dåligt rykte, hamnar numera högst upp i mäklarnas värderingar. Att bo vid vatten är hett, att bo på vatten kanske ännu hetare. Bostads- och markbrist, växande miljöhot och nya lösningar banar väg för fler boenden på vatten. I länder som Nederländerna och Maldiverna har utvecklingen av flytande bostäder pågått länge, och nu börjar allt fler projekt med bostadsfastigheter på vatten komma även till Sverige.
[ Annons ]
Statistiken från Lantmäteriet visar en tydlig uppgång i antalet registrerade vattenfastigheter. Nyligen beviljades ett projekt med flytande studentbostäder i Stockholm stöd från Boverket för vidare utveckling. Och får man tro Rahel Belatchew, vd på arkitektbyrån Belatchew Arkitekter som står bakom, kommer vi att få ännu fler flytande projekt i framtiden.
–?Det finns stor potential i att ta vara på vattenytan, utan att vi för den skull bygger bort de värden som finns. Vi ser idag flera exempel på bostäder på vatten, till exempel Finnboda Hamn, där bostäder kryper ut över vattnet, säger hon.
– Det är en naturlig utveckling i och med den urbanisering vi har idag och tittar man utomlands finns det flera framgångsrika exempel. I Nederländerna, till exempel, bygger man hela stadsdelar på artificiella öar.
De lösningar som Belatchew Arkitekter tittar på är temporära och ska kunna flyttas runt i staden allteftersom behovet förändras. Men det finns också svenska exempel på mer permanenta lösningar. I Karlstad, till exempel, är de flytande bostäderna redan på plats.
Kvarteret Sjögången är ett exempel på flerfamiljshus som byggts på flytande konstruktioner eller ovanpå vattnet i form av pir- eller brokonstruktioner. Det var när stora delar av centrala Arvika översvämmades för 14 år sedan som kommunägda KBAB fick en tankeställare, då de hade flera hus där vattnet nådde ända fram till husgrunden.
– Det var diskussioner om hur vi skulle göra. Vi funderade på att höja nivåerna och på hur dyrt det skulle bli. Sedan gick resonemanget kring att ”folk vill bo nära vatten”. Eftersom det ofta är dålig botten och mark vid strandkanten började vi fundera på vad som händer om vi bygger på vatten. Där kan det aldrig bli översvämmat, säger Gunnar Persson, arkitekt och chef för verksamhetsutveckling på KBAB.
Mikael Jardbrink, planeringsarkitekt på Boverket, har märkt att intresset för att bygga på vatten ökat.
– Vi har de senaste åren börjat få frågor om att bygga på vatten. Om det är en trend vågar jag inte säga. Men för tio år sedan fanns i princip inga byggnationer på vatten och idag finns det exempel i ganska många städer, som till exempel Karlstad, Kalmar och Malmö, säger Mikael Jardbrink.
För tio år sedan fanns i princip inga byggnationer på vatten.
Mikael Jardbrink, planeringsarkitekt på Boverket
Han tror att en av orsakerna till det ökade intresset är att de tekniska lösningarna har blivit fler och billigare. Det har öppnat för att ta gamla hamn- och industriområden i anspråk och möta den stora efterfrågan på marknaden.
– Går man längre tillbaka tvingades de allra fattigaste att bo nära sjön. Det är rätt intressant att det blivit en så enorm skillnad. De få gamla kvarter som finns kvar i vårt land ligger ju också nära vatten, och vi tycker så mycket om dem. Tidigare ville folk inte ens bo där, säger Mikael Jardbrink.
Men att bygga på vatten är inte helt okomplicerat. De vanligaste frågorna som riktas till Boverket handlar enligt Mikael Jardbrink om hur man hanterar planeringen och gör detaljplaner för att sälja in projekten till kommunen. Och ofta skickas frågorna istället vidare till Lantmäteriet.
Den som äger marken ner till strandlinjen äger i regel också ett område ute i vattnet som man har ägande- och dispositionsrätt över. Men strandskyddet som gäller generellt kan komplicera för byggnationer. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid hav, insjöar och vattendrag oavsett storlek men har tagits bort på många orter, främst i större städer.
– Strandskyddet är egentligen generellt, men kommunerna kan göra undantag från det. Annars skulle det inte gå att bygga bostäder i de här lägena. Men det måste som regel ha funnits en byggnad tidigare eller en detaljplan som anger det, säger Henrik Roos, fastighetsanalytiker på Lantmäteriet.
Henrik Roos tror att människor idag är mer medvetna om vad som skapar värde när det gäller fastigheter.
– Vatten, utsikt och tillgång till egen strand höjer fastighetsvärdena. Men mot det ska ställas tillgängligheten som strandskyddet reglerar. Det är inte bara att trycka på knappen och säga att ”nu bygger vi”. Lagstiftningen och processen vid en fastighetsbildning är densamma oavsett om det är på land eller på vatten.
Vatten, utsikt och tillgång till egen strand höjer fastighetsvärdena. Men det är inte bara att trycka på knappen och säga att ”nu bygger vi”.
Henrik Roos, fastighetsanalytiker på Lantmäteriet
Strandskyddet är omdiskuterat och kommunerna får ofta kritik för att de gör undantag från strandskyddet, menar Henrik Roos, och är det områden med riksintresse kan länsstyrelsen gå in och säga att de inte får lämna dispens. I september i år kommer dock en uppmjukning av reglerna att träda i kraft. Då blir det möjligt för länsstyrelserna att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.
Marken i Karlstad där Sjögången skulle byggas omfattades inte av strandskyddet utan var gammal planlagd industrimark. För KBAB var det istället logistiken som blev den största utmaningen.
– Att komma till och vara platseffektiv var den stora utmaningen. Att lyfta ner blocken i vattnet var inga problem, men sedan när vi började bygga upp husen och rummen blev det lite mer komplicerat, säger Gunnar Persson.
–?Det är viktigt med tajming och man är beroende av väder och vind för att få sakerna på plats. Många saker fick vi lösa under tiden. Som vilken är den lägsta vattennivån som det någonsin kan bli och vilken är den högsta?
Kommuner hakar på trenden
Kalmar, Malmö, Karlstad och Stockholm. Det är några av städerna som planerar eller har byggt bostäder på vatten i olika former.
I Finnboda Hamn i Nacka byggs två fyravåningshus som placeras på pirar med vatten som strömmar fritt under husen.
– Man bygger en brokonstruktion och sedan bostäderna på den. Att vi nu ser en viss trend med att bygga på vatten beror på bristen på mark.
I Finnbodas fall har det funnits ett varv där tidigare. Det varvet hade sin stapelbädd där de här husen kommer att stå. Arkitektens tanke är att husen ska se ut som båtar som är sjösatta, säger Håkan Falk, byggherre och vd för HSB Bostad.
Inflyttning sker under 2016 och efterfrågan har varit stor. För HSB har det funnits vissa skillnader gentemot de projekt de brukar investera i.
– Det är ingen skillnad när det gäller lägenheterna och storleken på dem. Men sedan finns det andra kostnader när det gäller att bygga på vatten – is och eventuell höjning av vattnet. Allt det här finns beräknat. Man behöver lägga sig på de nivåer som man är överens om i Stockholm. Projektet kommer att bestå av 92 nya lägenheter med 2–4 rum och kök.
Husen flyter i Amsterdam
I Nederländerna är höjda vattennivåer ett konstant hot mot bostäder och bebyggelse och därför har landet kommit att ligga i framkant vad gäller utveckling av bostäder och fastigheter på vatten. Området Ijburg i östra Amsterdam, som ligger mitt i sjön Ij, är byggt på konstgjorda öar och innefattar nu även ett av världens största flytande bostadsområden. Vid smala bryggor är byggnaderna säkrade med kragar vid pålar av stål, så att de kan höjas och sänkas vid eventuella översvämningar.
Läs om Urszula Gorska som bor på vattnet i kvarteret Sjögången i Karlstad.
