Oenighet och strandningar har präglat många hyresförhandlingar under senare tid. Hyreskommissionen är en grupp som funderat på hur man löser knutarna. Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen, är en av medlemmarna och hon anser att parterna måste ta sitt ansvar så att inte hyressättningen tas över av politikerna.
Annons:
Annons:
Ni i kommissionen anser att det saknas ramverk för vad man förhandlar om. Är det så snurrigt?
– Ja, sedan den nya lagen om affärsmässighet i allmännyttan är det många fastighetsägare som bygger sina yrkanden på hur stor avkastningen bör vara, och att hyran inte stämmer med hyresgästernas värderingar. Och på andra sidan talar man ofta om kostnadstäckning och KPI. Då är det inte konstigt att många förhandlingar strandar.
Så vad ska man diskutera i en hyresförhandling?
– Man bör separera på hyresutvecklingen och hyressättningen. Vi har inom treparten (Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen) varit överens om att man ska ta itu med det systematiska hyressättningssystemet och vilka parametrar som ska styra hyran, som till exempel läge och attraktion. Kruxet är att stoppar man in de komplexa frågorna i de årliga hyresförhandlingarna så kör man fast direkt.
Är hyrorna rätt satta och speglar de bruksvärdet?
– De som infört systematisk hyressättning har kommit en bra bit på vägen, även om det aldrig blir perfekt. I Botkyrkabyggen har vi löst den frågan och för mig är det viktigt att man ska vara transparent och kan berätta för sina hyresgäster hur man resonerat när hyran satts.
Vad är främsta skälet till att man inte kommer överens och att förhandlingar strandar?
– Det är för att vi inte är överens om varför hyran ska höjas och dessutom saknar en oberoende tvistelösning. Som det är nu kan Hyresgästföreningen dra ut på förhandlingarna så att hela processen avstannar. De kanske vinner kortsiktigt på att agera så men
i längden tror jag det urholkar förtroendet för hela hyresförhandlingssystemet.
– Det är därför vi vill att det inrättas en oberoende skiljedomsinstans där man riskerar att vinna eller förlora i en prövning, då tror vi att incitamentet för att komma överens vid förhandlingsbordet också ökar.
Det blir skiljenämnden som ska ta ställning till vad som är en rimlig hyra. Hur ska de göra det?
– Man får ta fram ett kostnadsindex med olika typer av kostnadsförändringar som är relevanta. Och det får inte vara något sorts flytande underlag där parterna vid varje förhandling plockar ut det som passar bäst för stunden.
Finns ett index att följa kan man väl också slopa alla förhandlingar? Det skulle ju spara mycket tid.
– Ja, man kan tycka det. Men boendets kvalitet och hur väl fastighetsägaren sköter lägenheten ska också avspegla sig i hyresutvecklingen, och det tycker jag inte att det gör tillräckligt mycket idag.
Många fastighetsägare är missnöjda över dålig hyresutveckling. Har de skäl till det?
– Över lag så har de flesta fått bra kostnadstäckning och en hygglig avkastning, men för vissa fastighets-ägare kan det ha varit annorlunda och de är väl missnöjda med att behöva gå med på nivåer som man anser är långt under det man skulle behöva.
Vad händer nu?
– Jag hoppas att parterna kommer överens. Jag kan tänka mig att båda parter kan vara kritiska till olika delar av våra förslag, men alla parter måste ta sitt ansvar för att få ett system att fungera. Om man inte gör det riskerar vi politisk inblandning. Själv anser jag det vore förödande om vi släpper iväg hyressättningen till en lagstiftning.
Annons:
