Det enda som egentligen berör bostadssektorn är det förlängda tillägget i bostadsbidraget. Nu hörs kritik från flera olika håll att det i regeringens vårändringsbudget inte finns mer för att möta en eskalerande bostads- och byggkris.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) under måndagen lade fram Tidöpartiernas vårbudget handlar det om satsningar på sammanlagt 16,8 miljarder kronor. Att 650 miljoner kronor av denna pott går till att förlänga det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget till december 2024 var redan känt.
Förlängningen av bostadsbidraget välkomnades av bland annat Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen. Men nu menar man från bägge håll att mer hade behövts för att möta en allt värre bostadskris.
[ Annons ]
Från Fastighetsägarnas håll varnar man främst för att den strategi för nyindustrialisering som regeringen aviserar i vårbudgeten äventyras av att det inte samtidigt finns några konkreta reformer för ökat bostadsbyggande.
– För att vi ska lyckas med nyindustrialiseringen behöver det finnas bostäder att flytta till på våra tillväxtorter. Med ett bostadsbyggande på bottennivåer behövs det genomföras reformer på bostadsmarknaden för att öka investeringarna, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.
Han menar att de åtgärder, ur Fastighetsägarnas perspektiv, är mest angelägna har fördelen att de inte är kostnadsdrivande. Men då handlar det om saker som egentligen ligger utanför själva budgeten.
– Det handlar om att korta ledtiderna för byggande, öka utbudet av byggbar mark, minska antalet överklaganden och inte minst se till att öka investeringarna i bostäder genom att minska den ekonomiska osäkerheten. Fri hyressättning för nybyggda lägenheter är avgörande för att minska den ekonomiska osäkerheten och öka byggandet, säger Anders Holmestig.
Ska byggandet öka krävs åtgärder som förbättrar investeringskalkylerna och gör det lönsamt att bygga.
”En stor besvikelse”, sammanfattar Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta. Även han pekar på åtgärder som kan genomföras utan att det påverkar statens budget: ett nationellt typgodkännande för industriellt byggande, att LOU inte behöver tillämpas av allmännyttan och en översyn av presumtionshyran.
I vårbudgeten resonerar regeringen kring hur högre kostnader, i kombination med en svag efterfrågan från hushållen, väntas fortsätta att tynga bostadsinvesteringarna under 2024.
– Ska byggandet öka krävs åtgärder som förbättrar investeringskalkylerna och gör det lönsamt att bygga, samtidigt som hyrorna måste hållas nere på nivåer som hushållen har råd att betala, säger Anders Nordstrand.
Hyresgästföreningen, som talar om strutsmentalitet hos regeringen, är mer inriktade på faktiska budgetposter i sin kritik.
– I budgeten finns inga reformer som möter den byggkris vi befinner oss i. Men Sverige har inte råd med fler förlorade år av bostadsbyggande. Tidöpartierna måste dra huvudet ur sanden och agera, säger Marie Linder förbundsordförande på Hyresgästföreningen.
Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, går mer specifikt in på vad man från organisationens sida hoppats skulle finnas i budgeten.
– Byggkrisen kommer att fördjupas med regeringens politik. Det krävs förmånliga bygglån och investeringsstöd för att stimulera byggandet. Att man fortsätter ignorera byggkrisen, även i denna budget, kommer att få katastrofala följder, säger Martin Hofverberg.
Hyresgästföreningen lyfter också en gammal käpphäst som att ränte- och ROT-avdrag beräknas kosta staten 52 miljarder kronor medan den som hyr sin bostad blir utan motsvarande stöd.
Regeringen pratar om att man ska öka tillväxten men presenterar inte en enda lösning på byggkrisen.
Stockholms Handelskammare larmade nyligen för att kostnaden i produktionsbortfall fram till 2030 kan bli 343 miljarder kronor i Stockholm och över 1 000 miljarder kronor i hela landet om inget görs åt byggkrisen. Nu menar man att regeringen hade behövt kommunicera riktade satsningar redan nu, för att företagen ska kunna planera inför framtiden.
– Byggbranschen kämpar för sin överlevnad. Regeringen pratar om att man ska öka tillväxten men presenterar inte en enda lösning på byggkrisen. Våra beräkningar visar att produktionsbortfallet kan uppgå till 1 000 miljarder kronor om inga politiska åtgärder sätts in. Just nu går sju byggbolag omkull varje dag, så nu krävs handling, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Möjligen något mer positiva tongångar härs från Byggföretagen som välkomnar att regeringens skapar 2 000 fler utbildningsplatser inom yrkesvux.
– Byggbranschen måste vara redo när konjunkturen vänder. Satsningen på fler platser inom yrkesvux är positiv, men förutsätter att medel riktas mot rätt yrkesgrupper, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.
Men det för att därefter påtala att det behövs investeringar för att vända byggkrisen. Och då menar man på Byggföretagen att det krävs politiska reformer som att ta bort det skärpta amorteringskravet och införa friare hyressättning i nyproduktion.
– Det här är åtgärder som varken driver inflation eller innebär stora kostnader för statskassan. Sverige har tappat sex av tio påbörjade bostäder de senaste tre åren. Kalkylerna går inte ihop, varken för bostadsköparna eller byggherrarna, säger Tanja Rasmusson.
Trots att branschen befinner sig i den djupaste krisen på decennier väljer regeringen att sticka huvudet i sanden.
Fackförbundet Byggnads tycks ha samordnat sitt fabelrefererande med Hyresgästföreningen:
– Trots att branschen befinner sig i den djupaste krisen på decennier väljer regeringen att sticka huvudet i sanden och helt lämna branschen åt sitt öde. Det är under all kritik, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.
Byggnads varnar för en liknande situation som vid 90-talskrisen där 20 000 byggnadsarbetare lämnade branschen för att sedan aldrig komma tillbaka.
– Vi har tillsammans med resten av byggbranschen uppvaktat regeringen vid flera tillfällen och presenterat en rad åtgärder att ta till. Dels behöver vi göra som många av våra grannländer och inför ett produktionsstöd vid byggande av hyresrätter. Även statliga byggkrediter som lindrar den finansiella risken för byggherrar och startlån till förstagångsköpare av bostäder. Ett sänkt amorteringskrav vi höga räntenivåer skulle också göra stor skillnad för att stimulera efterfrågan, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.
