För första gången håller en privat bostadsrättsorganisation på att växa fram i Belarus. EPV hoppas att deras gemensamma engagemang kan stabilisera en bostadsmarknad där 85 procent fortfarande bor i statligt ägda hus med undermåligt underhåll, och där den som drömmer om att äga sitt boende först måste spara ihop nog med pengar för att klara av en 35-procentig bolåneränta. Fastighetstidningen träffade organisationen under ett studiebesök i Sverige.
– När Fastighetsägarna bildades i slutet av 1880-talet var det för att lösa frågan om sophantering. Idag jobbar vi med många andra saker också, även om det här med sophantering inte är riktigt löst ännu.
[ Annons ]
När tolkens översättning hunnit gå fram utbryter ett lågmält skratt i publiken.
Vi befinner oss hos Fastighetsägarna Stockholm, där brf-ansvariga Johan Flodin berättar om organisationens framväxt och organisationssätt. I publiken sitter ett tjugotal belarusiska bostadsrättsinnehavare, på studiebesök i Sverige.
De kommer från den endast två år unga organisationen Effective Management of Buildnings, EPV – en filial till samma organisation i Litauen. Medlemmarna som besöker Fastighetsägarna i Sverige antecknar flitigt när Johan Flodin svarar på frågor om medlemsförmåner, utbildningar och möjligheter att påverka regelverk till sina medlemmars fördel.
Vladimir Novosiad suckar och ler. Han är ordförande i EPV och har varit i Sverige flera gånger tidigare.
– Hemma i Minsk har jag redan svarat på de här frågorna till de andra medlemmarna, och nu ställer de exakt samma frågor igen. De kunde alltså inte tro att det var sant förrän de fick höra samma information en gång till, fast direkt från en svensk organisation, förklarar han.
För bara tio år sedan ändrades lagen i Belarus och invånarna fick möjlighet att bilda kooperativ för att tillsammans äga de lägenhetsfastigheter de bor i. Den tidigare – och fortfarande dominerande – modellen går ut på att invånare kan köpa lägenheter, men själva fastigheterna ägs och förvaltas av staten.
Lagändringen kom till stånd på grund av politiska skäl, men rent krasst också för att kommunerna – som ska stå för förvaltningen – sällan har pengar kvar i budgeten för att utföra det uppdrag som lägenhetsinnehavarna betalar för varje månad.
Idag bor omkring tre procent av befolkningen i de nya kooperativen, men såväl bostadspriser som låneräntor är mycket höga, och människorna i kooperativen är bara i startgroparna för att organisera sig och dela kunskap tillsammans.
Vladimir Novosiad har själv han ägt sin lägenhet sedan mitten av 1990-talet. Sedan kooperationen själva får äga fastigheten känner han sig hoppfull om en bättre förvaltning och i förlängningen ett högre fastighetsvärde.
– Jag är väldigt stolt över att jag kunde köpa min bostad. Äger man själv kan man kontrollera kostnader, hyra ut sin egendom och ha någonting att kunna lämna efter sig som arv. Det är psykologiskt viktigt.
EPV erbjuder både kostnadsfri och avgiftsbelagd rådgivning till sina medlemmar. De långsiktiga målen är att kunna vara med och påverka politiken och bidra till en stabilare marknad. Vladimir Novosiad tror att EPV kan göra stor nytta, men att det kommer att ta tid att skaffa fler medlemmar. 85 procent av landets invånare bor i statligt ägda bostäder, och den som vill låna pengar för att köpa en egen lägenhet får i dagsläget räkna med en bolåneränta på hisnande 35 procent.
– Läget hos oss är halvkaos just nu. Vi behöver stabilisera den demokratiska proceduren, det är det jag vill få med mig hem från vårt besök här i Sverige, avslutar Vladimir Novosiad.
När den belarusiska gruppens buss rullat vidare mot nästa hållpunkt för dagen är Johan Flodin nöjd med besöket.
– Alla ställde väldigt bra frågor, det går inte att ta miste på deras engagemang. Från vår sida känns det självklart att ställa upp om vi har en möjlighet att bidra till att den här gruppen kan utveckla det demokratiska arbetet i sitt hemland. Det ska bli spännande att följa uppbyggnaden av deras egna fastighetsägarorganisation.
Fotnot: Fastighetstidningen använder namnet Belarus istället för det tidigare epitetet Vitryssland. Anledningen är att det är namnet som landets invånare själva använt sedan sin självständighet från Sovjetunionen 1991.
