Detaljhandeln i Sverige går en ljus framtid till mötes med en positiv konsumtionsutveckling och befolkningstillväxt. Av de cirka 400 miljarder som köpkraften förväntas öka med fram till och med 2030 hamnar cirka 80 procent i de tio största regionerna, varav cirka 160 miljarder i Stockholmsregionen. Det motsvarar cirka 40 köpcentra av Täby Centrums storlek. Det […]
Detaljhandeln i Sverige går en ljus framtid till mötes med en positiv konsumtionsutveckling och befolkningstillväxt. Av de cirka 400 miljarder som köpkraften förväntas öka med fram till och med 2030 hamnar cirka 80 procent i de tio största regionerna, varav cirka 160 miljarder i Stockholmsregionen. Det motsvarar cirka 40 köpcentra av Täby Centrums storlek. Det är stora tal och kommer naturligtvis att locka investerare och detaljhandelsföretag att bygga och etablera nya verksamheter. Den starka utvecklingen av nya köpcentra och handelsplatser som vi har sett under de senaste tio åren kommer att intensifieras och kampen om konsumenternas plånböcker blir tuff. Många kommer att vilja bygga nytt eller bygga till befintliga köpcentrum och stormarknadsaktörerna fortsätter att jaga marknadsandelar.
[ Annons ]
Kommer då alla dessa framtida investeringar bli lönsamma och hur ska vi undvika misstag i framtida utvecklingsprojekt? Det är naturligtvis omöjligt att alltid göra rätt – speciellt som utvecklingen går mot allt dyrare och mer komplexa projekt, ofta som en del i stadsutvecklingsprojekt med krav på bostäder, andra blandade verksamheter och medverkan i infrastruktursatsningar. Många av dagens köpcentra skulle med största sannolikhet varit mer framgångsrika om de hade haft välgrundade analyser som utgångspunkt och hur ska vi undvika misstag i framtiden?
Handelns aktörer måste i all större omfattning bedriva omvärldsanalyser.”
Behovet av kunskap kommer att vara större, och handelns aktörer och investerare måste i allt större omfattning bedriva omvärldsanalyser och lägga mer tid och resurser på att ta fram bättre och effektivare beslutsunderlag samt nya verktyg för att följa upp sin verksamhet. En missad omsättningsbedömning på tio procent innebär värdefall på kanske femton procent, vilket för ett större köpcentrum i miljardklassen innebär betydande belopp.
Det finns idag prognosmodeller för risk-, omsättnings- och marknadsbedömningar. En regional marknadsprognosmodell kan ge svar på marknadsförutsättningarna för ett köpcentrum eller en enskild etablering med hänsyn till konkurrerande utbuds kvalitet och storlek samt avstånd till boende och arbetande. Information som kan ge svar på frågor om optimal storlek, lämpligt utbud och även på hur mycket en etablering slår mot existerande handel, något som kan vara nog så viktigt vid till exempel dagligvaruetablering, där kommunerna ofta måste tänka på varuförsörjningen i exempelvis mer avlägset belägna stadsdelar och tätorter.
Även på det lokala planet, när man studerar effekter av olika åtgärder i centrum, finns modeller. Det kan vara allt från förenklade lägesmodeller som tumregler kring hur mycket ett införande av en gågata påverkar ett specifikt stråk, till mer arbetade modeller som tar hänsyn till många olika faktorer. Med sådana modeller kan man exempelvis kvantifiera effekter av så kallade mjuka faktorer, som hur stort omsättningstillskott en bättre lokal miljö kan ge.
Naturligtvis är det också viktigt att titta på tillgängligheten. Att beräkna hur mycket parkering som är lönsam att anlägga. För mycket parkering, eller parkering på fel plats, kan bli en kostsam historia! Dessutom bör man överväga vilket regleringssystem man ska använda, obegränsat, tidsreglerat, avgiftsbelagt? Här finns det också möjlighet att i förväg räkna ut vad som är mest lönsamt för såväl parkeringsägare som verksamhetsidkare. En för hög avgift skrämmer bort kunder och en för låg kan i onödan ge blockerade parkeringsplatser, vilket även det skrämmer bort kunderna. En korrekt avgiftsstruktur är lönsam för alla parter.
Kom ihåg att det är dyrt att korrigera tidigare misstag!
Marie Bucht Head of Advice på Newsec.
marie.bucht@newsec.se
