Enligt Boverket behövs 67 300 nya bostäder årligen till och med 2030. Det är en ökning med sex procent fler bostäder än den beräkning Boverket tog fram för ett år sedan.
Boverket har genomfört nya beräkningar av det nationella behovet av bostäder för perioden 2023–2030, och har nu skrivit upp byggbehovet med sex procent. Enligt prognosen för nästa år bedöms lite drygt 20 000 bostäder att påbörjas 2024. Det är långt ifrån det behov som finns.
Orsaken till det ökade behovet är att antalet hushåll ökar mer än vad SCB förutspådde för ett år sedan. Men också att det sedan 2006 uppbyggda latenta behovet av bostadsbyggande förvisso fortsatt att minska tack vare en relativt hög bostadsproduktion, men takten är för låg för att underskottet ska betas av under beräkningsperioden.
– Den faktiska siffra som presenteras i Boverkets bostadsbyggnadsbehov brukar jag ta med en nypa salt. Modellen rymmer många osäkerheter och beaktar inte i tillräcklig utsträckning effekter av en bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet, säger Martin Lindvall, Samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna.
Det förtar emellertid inte allvaret i Boverkets budskap, menar han.
– Tvärniten i bostadsbyggandet är ytterst allvarlig, med effekter som sträcker sig bortom bostadsförsörjningen, och sannolikt blir nedgången både större och mer långdragen än vad myndigheten själv lagt in i sina prognoser.
Det redan allvarliga läget med ett stort historiskt bostadsunderskott riskerar nu att försämras när bostadsbyggandet stagnerat samtidigt som befolkningen fortsätter att öka. Det är mot den bakgrunden naturligt att branschen efterfrågar en reformagenda från regeringen, med strukturellt inriktade reformer som också förmår påskynda en förändring, påpekar Martin Lindvall.
– Några begränsade justeringar i regelverk här och några miljoner i kommunbonusar där räcker inte. Det påverkar få investeringskalkyler, skapar ingen märkbar förbättring av bostadsmarknadens funktionssätt och ökar inte hushållens förmåga att förbättra sin boendesituation.