Utan återvinning ventileras mycket dyrbar energi ut. Effektivast är en radikal ombyggnad med uppvärmd tilluft i varje lägenhet, ett så kallat FTX. Att installera en frånluftsvärmepump kräver mindre ingrepp och är billigare. Oftast går det att hitta lösningar – här är några sätt.
Att återvinna värme ur frånluften är sällsynt i äldre flerbostadshus. I kontorslokaler är det desto vanligare. Till största del beroende på att arbetsmiljölagstiftning ställer högre krav på luftkvalitet vilket gör att till- och frånluftssystem (FT) installeras. Då är det också enklare att återvinna värmen.
[ Annons ]
Vid renovering ställs man inför möjligheten att modernisera ventilationen, inte minst för att bättra på inneluften och kunna åtgärda radonproblem. Att då hänga på värmeåtervinning kan förbättra energiprestanda rejält. Studier visar att det kan minska den årliga energianvändningen med 30–40 kWh/kvm i flerbostadshus.
Renovering av ventilation bör göras i samband med större ombyggnader, eftersom ingreppen i regel blir omfattande. Nya ventilationskanaler ska dras och nya fläktsystem och annan teknik tar plats.
En förklaring till att återvinning inte fått så stor spridning hos mindre fastighetsägare kan vara svårigheterna att upphandla bra totallösningar. Det bekymret har identifierats av Bebo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus). Men man försöker råda bot på detta genom en teknikupphandling.
Utvärdering görs för närvarande av de två anbuden, en med frånluftsvärmepumpar och en med FTX. Under hösten räknar Bebo med att presentera resultatet, som ska ge helhetslösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus, med komponenter, projektering och installation med funktionsansvar.
– Många mindre fastighetsägare har haft svårt att upphandla system, eftersom de idag måste beställa från olika aktörer, för projektering och installation. Detta ska bli en hjälp att kunna beställa ett helt paket på ett ställe, säger Åsa Wahlström, projektledare vid CIT Chalmers.
Tanken är att det ska bli en tydlig teknisk kravspecifikation som mindre fastighetsägare fritt ska kunna användas.
Åsa Wahlström betonar att problemet inte varit tekniken, den är känd och fungerar, utan det har handlat om att sätta ihop system för mindre fastighetsägare. •
Att bygga om till FTX är inte längre ett stort problem
Två skäl talar för att satsa på FTX, menar Eric Lindqvist på ingenjörsfirman Gösta Schelin: Energi och inomhusklimat.
– Vare sig det är ett nytt eller gammalt system handlar det om samma luftmängder. Men med skillnaden är att man med FTX får uppvärmd och filtrerad luft. Och inte minst får man luft på alla ställen.
– För tio år sedan hade vi också sagt att det var för krångligt och dyrt att bygga om till FTX-ventilation.
Att så inte längre är fallet menar han mycket beror på den teknikupphandling som Bebo nu genomför, där Gösta Schelin står för ett av de vinnande anbuden. Med en energibesparing på runt 40 kWh per kvadratmeter och år blir det en investering som betalar sig på tio år.
– Fullt rimligt med tanke på att kanalsystemet kommer att hålla husets livslängd, säger Eric Lindqvist.
FTX bättre än ryktet
FTX, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, dras med ett dåligt rykte beroende på tidigare problem med liten energivinst. Men dagens FTX fungerar mycket bättre, menar många.
– FTX fungerar bra om det är en genomtänkt installation, och om husens klimatskal är täta, säger Svein Ruud vid SP.
Han menar att byggare och installatörer idag är mer medvetna om svagheterna, så man jobbar mycket mer med att säkra tätheten.
Hos Örebrobostäder finns åtskillig erfarenhet av FTX-installationer i äldre bostadshus. Man har satt in FTX i tolv hus i miljonprogramsområdet Varberga, och de första aggregaten har varit igång sedan 2009.
– Varberga är som gjort för FTX, all ventilation och rördragning har kunnat sättas in med bara mindre ombyggnader. Vi har kunnat utnyttja befintliga krypgrunder för att dra alla ventilationsrör, berättar Åke Eriksson som är projektledare på Örebrobostäder.
En omständighet som talat för FTX är husens täta klimatskal, vilket är en följd av att Örebrobostäder redan gjort stora ombyggnader med isolering och nya fönster.
– Ju tätare och bättre skick huset är i, desto mer lämpat är det för FTX. Om inte, ska man fundera på frånluftsvärmepumpar.
Något som dock ventilationsexperten Eric Lindqvist på ingenjörsfirman Gösta Schelin inte helt håller med om. Ur energihänseende är tätheten viktig.
– Men i ett balanserat system har täthet ur rent ventilationshänseende ingen större betydelse. Det spelar större roll i ett frånluftssystem. Där räcker det att föräldrarna har öppet i sovrummet för att det inte ska vara någon ventilation alls i barnens rum, säger Eric Lindqvist.
Beslut om FTX kräver hur som helst att man granskar fastighetens förutsättningar, understryker Åke Eriksson. Krävs det väldigt mycket ombyggnader för tilluft och fläktrum kanske det inte passar.
Men på Örebrobostäder har man också stött på FTX-systemens svaga punkter:
– Det kan uppstå luktproblem mellan lägenheter beroende på vilken återvinning man har. Vi hade problem med roterande värmeväxlare. Men nu har vi gått över till plattvärmeväxlare.
Man har också råkat ut för ljudproblem, med överhörning mellan lägenheter via kanalsystemet. Även detta går undvika med annan utformning på ventilationskanalerna, säger Åke Eriksson.
FTX-aggregatet kräver inte mycket underhåll. Hittills har det räckt med filterbyten en gång om året, vilket är en enkel manöver.
FTX-återvinningens betydelse för ekonomi och energi i Varberga är svår att uppskatta, då FTX bara är en del av den omfattande renovering. Energianvändning i området har minskat från 148 kWh/kvm
sedan 2009 till idag strax under 100 kWh/kvm.
Enklare lösning med frånluftsvärmepump
Frånluftsvärmepumpar är en enklare lösning då det inte behövs någon särskild tilluftsventilation.
Många gånger kan värmepumpen anslutas till befintliga frånluftskanaler. Som regel blir kostnaden lägre i jämförelse med FTX. Att värmepumpstekniken ökar elanvändningen brukar framhållas som en nackdel.
– Men inte utifrån vår synvinkel. Vi är idag 100 procent självförsörjande via egen vind- och vattenproducerad el, vilket medför att vi då har en klimatneutral energiförsörjning till fastigheten.
Det säger Patrik Persson, ansvarig för energifrågor hos Wallenstam. Bolaget har valt att satsa på frånluftsvärmepumpar i ett tiotal fastigheter, bland annat beroende på lägre installationskostnad. Utfallet har synts tydligt på energinotan.
– Jag tycker vi nått de målsättningar vi satt upp. Vår bedömning är att vi nått 30–40 procent lägre förbrukning jämfört med tidigare. Men vi har gjort andra energiåtgärder också, och kunnat nå 40–60 procents besparing totalt, säger Patrik Persson.
Frånluftsvärmepumparna finns i hus med fjärrvärme, och används både för produktion av värme och varmvatten. För varmvattenlagring har Wallenstam behövt montera in tankar.
Synpunkter från fjärrvärmebolagen har funnits, det har främst handlat om att inte höja returtemperaturen mot fjärrvärmen, uppger Patrik Persson.
– Nackdelen med denna teknik, i förhållande till enbart fjärrvärme, är att den är förhållandevis komplex. Men det vägs upp av den lägre energi- och driftskostnaderna, säger han. •
