Elin Blume är strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.
Publicerat 15 maj, 2020

Bättre statistik viktig i Uppsalas bostadsförsörjning

Gårdagens bostadsmarknadsenkät från Boverket aktualiserade att är bråttom att få fram mer träffsäkra statistiska modeller. Nyttan av siffersatta beräkningar istället för magkänsla är något som Elin Blume på Uppsala kommun kan bekräfta.

I Uppsala råder det obalans på bostadsmarknaden med ett underskott på bostäder. Mycket mer än så får man egentligen inte reda på i bostadsmarknadsenkäten 2020. Därför är det ifrågasatt om bostadsenkäten verkligen ger den sanna bilden av bostadsbrist i kommunerna. Om detta går att läsa i Fastighetstidningens reportage Statistik med bristsjukdomar.

Där går det också att läsa om hur konsultbolaget Tyréns i ett forskningsprojekt tillsammans med KTH tagit fram en beräkningsmodell som testats i ett pilotprojekt i Uppsala. Enligt rapporten bor runt 14 000 hushåll i Uppsala för trångt, för dyrt eller har de senaste åren  flyttat runt mer än en gång per år. Där framgår också att sex procent av de Uppsalabor som idag kan ha en osäker boendesituation inte har några som helst ekonomiska möjligheter att på egen hand klara av en bostad, ens om det byggs med investeringsstöd.

[ Annons ]

För Elin Blume, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun, har de nya uppgifterna i forskningsrapporten ett stort värde. Hon menar att det egentligen inte är så stor skillnad mellan de bedömningar man gjort i bostadsmarknadsenkäten och i rapporten.

– Men enkäten utgår inte från beräknade behov utan baseras på olika bedömningar.  I forskningsrapporten har vi fått faktiska beräknade siffror, vilket vi inte haft tidigare. Det är en stor skillnad.

Det var alltså inga större överraskningar när Tyréns presenterade sitt detaljerade sifferunderlag. De mer översiktliga beräkningar man tidigare gjort på kommunen pekade på att det fanns trångbodda hushåll med tydligt koppling till socioekonomiska förhållanden.

– Men vi har inte haft de faktiska siffrorna, vi har inte kunnat se att det främst är unga och barnfamiljer som drabbas. Det var också viktigt att se att detta inte är ett problem på landsbygd och för äldre. Vi fick också helt ny kunskap om hur många av de hushåll som idag kan ha en osäker boendesituation som skulle kunna matchas mot en bättre lämpad bostad i utbudet eller genom riktad nyproduktion, säger Elin Blume.

Kunskap om hur det ser ut på stadsdelsnivå gör det möjligt att vid nybyggnation av bostäder komplettera med det som saknas och även ställa andra krav i planeringen,  som behovet av fler parker och fler fritidsgårdar i områden där många bor trångt.

– Att kunna gå på faktiska siffror snarare än magkänsla spelar stor roll. Då blir vi betydligt mer träffsäkra i våra åtgärder. Det gör det också enklare för mig som tjänsteperson att föreslå åtgärder inom bostadsförsörjningen till politiken, säger Elin Blume.

Hon menar att det ännu är för tidigt att säga hur de nya siffrorna rent praktiskt kommer att påverka bostadsplaneringen i Uppsala.

– Vi har inte helt landat. Vi har jobbat extremt mycket med att förankra detta och att analysera vad de olika siffrorna står för konkret. Detta har också lett till att vi behövt komplettera med andra beräkningar. Men tillsammans ger det en helt annan kunskap om hur det faktiskt ser ut i Uppsala, säger Elin Blume.

Som enskild kommun går det inte att i egen regi ta fram förfinade data som i denna undersökning. Det krävs att det sker i ett forskningsprojekt i och med att det handlar om känslig individdata.

– Men behovet finns ju helt klart. Jag hoppas att Boverket som statlig myndighet ska kunna ta fram modeller som vi i kommunerna sedan kan tillämpa, säger Elin Blume.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]