Batterierna i cyklar och andra fordon är helt nödvändiga i den gröna omställningen. Men det innebär också nya brandrisker i bostäder. I den första delen av vårt reportage konstaterar vi att juridiken inte riktigt hängt med.
Det var i slutet av oktober. Klockan hade just passerat två på eftermiddagen när larmet gick på Hylliestationen i Malmö. Brand i lägenhet på Grönalundsgatan. När brandstyrkan kom fram vällde röken ur fönstren till en lägenhet på tredje våningen och lågorna slickade redan fjärde våningen. Det var bråttom. Rökdykare sattes in. I det här skedet fick Simon Tedenvall, vd på Hansons Fastigheter som äger huset, kännedom om situationen.
– Det plingade till i min kollegas mobil. Branden dök upp som en notis i SOS-Appen, berättar han.
[ Annons ]
Simon Tedenvall hade haft sin tjänst i 10 dagar. Nu tvingades han och hans kollegor tackla den första lägenhetsbranden i bolagets 50-åriga historia. Han begav sig omedelbart till olycksplatsen. Väl där letade han upp brandbefälet och lämnade över huvudnyckeln till fastigheten, så att brandmännen slapp bryta sig in i lägenheterna. Kort därpå kom hans kollega Tobias Jakobsson till platsen, där de tillsammans fick hantera situationen fram tills klockan började närma sig midnatt.
Vår största oro var att det skulle finnas någon kvar där inne
– Vår största oro var att det skulle finnas någon kvar där inne. Tur i oturen var att detta är en fastighet helt i betong. Och lägenheterna har säkerhetsdörrar.
Personen som befann sig i den brinnande lägenheten tog sig ut själv, men lämnade ytterdörren öppen. Det medförde att giftig rök spred sig i trapphuset. En hyresgäst på våningen ovanför fick därför evakueras med stegbil. Inga människor fick bestående skador. Men hunden som tillhörde familjen som bodde i lägenheten omkom. Så gjorde även deras sköldpadda. Branden började när ett batteri till en elmoped exploderade.
Fordonsflottan i vårt land blir alltmer elektrifierad. För tio år sedan utgjorde laddbara bilar endast ett par procent av nyregistreringarna. 2024 hade andelen ökat till närmare 60 procent. Eldrivna mopeder blir allt vanligare – och försäljningen av elcyklar har tiodubblats sedan 2011. På senare år har en rad nya laddbara så kallade ”enpersonsfordon” tillkommit: Elsparkcyklar, fatscooters, el-skateboards, segways, airwheels (enhjulingar) och hoverboards. Denna brokiga skara som dock har en gemensam nämnare. Litiumjonbatteriet. En batterisort som funnits i våra hem sedan 1990-talet. Så vad är egentligen nytt?
– Litiumjonbatterier finns i många vanliga hushållsartiklar, som datorer och mobiltelefoner. Men cykelbatterier, särskilt de som används i elcyklar och andra större ”enpersonsfordon”, är ofta betydligt större och kan lagra mycket mer energi. Det gör att om något skulle gå fel, till exempel vid felaktig laddning eller förvaring, kan konsekvenserna bli allvarligare, som brand eller explosion. Så ja, även om litiumjonbatterier i sig inte är farliga om de hanteras rätt, kan cykelbatterier utgöra en större risk på grund av deras kapacitet och hur de används, berättar Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
På senare tid har rapporteringen om brinnande litiumjonbatterier spritt sig som en löpeld genom medierna. ”Termisk rusning” är ett begrepp som ofta förekommer i sammanhanget. Det innebär att batteriet blir instabilt med en mycket snabb temperaturökning som följd. Temperaturökningen och batteriets kemiska beståndsdelar kan då orsaka en explosion eller ett häftigt brandförlopp. Rökutveckling blir kraftig och farliga gaser frigörs. Branden är svårsläckt och kräver nedkylning under lång tid. I annat fall blir risken för återantändning stor eftersom de kemiska reaktionerna i batterier fortgår. Risken för termisk rusning ökar om batterier får yttre skador. Höga temperaturer kan också bidra. De flesta olyckorna sker i samband med laddning.
– Vi har sett ett ökat antal signaler om oro från fastighetsägare gällande säkerheten kring litiumjonbatterier i elcyklar och andra ”enpersonsfordon”. Det är framför allt när det gäller laddning och förvaring av batterier i bostäder som oron är störst. Fastighetsägare uttrycker bekymmer kring riskerna för brand och andra säkerhetsincidenter, och det har lett till en större medvetenhet om behovet av säkerhetsåtgärder och riktlinjer på området, säger Anna Thureson.
Hur ska en fastighetsägare gå till väga för att minimera riskerna? Förbjuda laddning helt?
Mats Galvenius är vice vd på Svensk Försäkring, försäkringsbolagens branschorganisation. Han berättar att det troligtvis är svårt att förbjuda laddning i hemmet, rent juridiskt. Berörda myndigheter, som MSB och Elsäkerhetsverket, har inte infört några föreskrifter om förbud. De har valt att gå ut med allmän information och rekommendationer i stället. Och så har även Brandskyddsföreningen gjort.
– Ingen av dessa landar i att man inte skulle kunna ladda hemma. Men man ska följa myndigheternas rekommendationer. Den viktigaste är att hålla batteriet under uppsikt när man laddar, säger Mats Galvenius.
Att ladda under uppsikt innebär inte att man måste sitta och titta på batteriet. Men ska vara hemma och vaken. Och man ska inte ladda på natten. Sådana rekommendationer har gått ut till alla som hyr bostäder av Hanssons fastigheter i Malmö.
– Branden på Grönalundsgatan medförde att vi såg över våra rutiner och regler. Alla hyresgäster har sedan tidigare fått brandfiltar som vi ännu en gång understrukit ska ligga framme lättillgänglig. Vi har även skickat ut skriftlig information om brandsäkerhet och om säker laddning av batterier, säger Simon Tedenvall.
Han berättar att det inte längre är tillåtet att ladda i hallen eftersom den utgör en utrymningsväg. Det är inte heller tillåtet att ladda i gemensamhetslokaler. Batterier och laddare ska vara CE-märkta och helst original. Det pågår också en intern diskussion om att kunna tillhandahålla skyddsväskor för batterier vid laddning och förvaring.
Information är alltså ledordet för hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som vill minska riskerna som förknippas med litiumjonbatterier i elcyklar och andra enpersonsfordon. Men många av oss tar ju elcykeln till jobbet och laddar där. Är det tillåtet? Det är upp till arbetsgivaren att bestämma. Och för den som vill förbjuda batteriladdning, finns det föreskrifter att luta sig mot.
Kammarkollegiet är en uråldrig myndighet – den bildades redan 1539. Ett av dess uppdrag är att agera försäkringsbolag åt statsförvaltningen. År 2023 införde Kammarkollegiet nya säkerhetsföreskrifter för cykelbatterier och övriga laddbara litiumjonbatterier som är kraftigare än 10 Amperetimmar. Sådana batterier måste numera laddas och förvaras i särskilda utrymmen som uppfyller lägst brandklass EI-60, vilket innebär att dörrar och väggar ska stå emot brand i en timme. Dessutom ska det ska finnas rökdetektorer. Föreskrifterna gäller alla som har försäkringsavtal med Kammarkollegiet. Och det är ingen liten skara. Drygt 200 statliga myndigheter, institut, länsstyrelser, muséer och universitet. Totalt berörs närmare 300 000 anställda. Om man tar med alla universitetsstuderande blir antalet drygt det dubbla.
Kammarkollegiets beslut har på många håll lett till ett totalförbud mot elcykel- och elsparkcykelbatterier. Så har exempelvis skett på flera universitet. Stockholms lokaltrafik har infört liknande restriktioner. Det är numera förbjudet att ladda elcykelbatterier under färd. Och alla eldrivna fordon är förbjudna i tunnelbanan, med undantag för permobiler och rullstolar.
Många privata arbetsgivare har också infört förbud. Berörda personer som vill vara laglydiga måste alltså låta batteriet sitta kvar i cykeln medan de är på jobbet. Men batterierna är stöldbegärliga. Ett batteri till en kvalitetscykel kostar i vissa fall över 6 000 kronor. I den Nationella strategin för ökad och säker cykling, som regeringen presenterade 2017, är ett av fem insatsmål att ” främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur” för cyklism. Den rådande förbudsivern krockar rejält med målet. Kombinationen: försvårad laddning och ökad stöldrisk, leder troligtvis till att många lämnar elcykeln hemma och tar sig till jobbet med andra färdmedel. Och laddaren flyttar naturligtvis också hem.
Det är för närvarande oklart om säkerhetsföreskrifterna från Kammarkollegiet kommer att sippra ner till försäkringsbolagen som försäkrar flerbostadshus, radhus och villor.
– Än så länge ser vi inga sådana tendenser, men vi bevakar det här området noga eftersom det är högintressant för oss som branschorganisation, säger Mats Galvenius.
Han påpekar att försäkringsbranschen är konkurrensutsatt enligt lag så försäkringsbolagen får inte samarbeta om nya villkor för exempelvis batterier i hemmen.
– Ska man göra branschöverenskommelser så måste en myndighet först komma med nya föreskrifter eller så kan man utgå från normer som tas fram av exempelvis Brandskyddsföreningen. Under sådana omständigheter kan vi utfärda rekommendationer för hela branschen.
7 tips för tryggare laddning
- Använd alltid originalladdare och CE-märkta produkter.
- Se till att laddare och sladd är hela. Kassera produkten så fort den går sönder.
- Ladda på hårt underlag – inte i sängen eller soffan och avlägsna föremål intill som kan börja brinna.
- Undvik att ladda på natten. Ladda under uppsikt, antingen att du själv är i rummet eller att du har en fungerande brandvarnare.
- Ladda enheten innan batteriet når 0 procent och ladda inte mer än 80 procent.
- Undvik snabbladdning då lång laddningstid är skonsammare.
- Dra ur kontakten när du har laddat klart.
Källa: Brandskyddsföreningen
Imorgon kan du läsa det 2 i vårt reportage om batteribränder. Då tar vi oss hela vägen ner i smutsiga gruvor i Kongo.
