”Avslöjande statistik om byggbonus och urbanisering”

Maria Pleiborn gör några statistiska nedslag och konstaterar bland annat att regeringens byggbonus lett till många startbesked men inte lika många färdig-ställda bostäder. Samt att det är fler som flyttar ut från Stockholms kommun till andra delar av landet än in till staden.

Annons:

Annons:


Under februari händer det mycket kul om man gillar statistik. Då kommer både befolkningsstatistik och indikationer på hur bostadsbyggandet utvecklats. I år var det extra spännande. För nu visar det sig att man verkligen inte kan bo i alla startbesked – antalet färdigställda bostäder halkar nämligen efter. Normalt brukar ungefär 90 procent av påbörjade bostäder faktiskt färdigställas, men nu ser den andelen ut att ha minskat markant.

Inspireras av:

Mina vårblommor i trädgården. Envist tittar dom upp igen och anar att bättre tider är på väg.

Regeringens byggbonus har delats ut tre år i rad. Kommuner som har aktuella översiktsplaner, riktlinjer för bostadsförsörjning, tar emot flyktingar och bygger bostäder får bonus som delas ut av Boverket. Totalt har över 5 miljarder kronor delats ut. Med stödet säger sig regeringen vilja stödja kommunerna i arbetet för ökat bostadsbyggande och minska den allmänna bostadsbristen.

När kommunerna skickar in sina ansökningar om bonus anger dom det antal startbesked som beviljats under månaderna augusti till juli (till exempel augusti 2017-juli 2018 för ansökan under 2018). Nu när det gått några år kan man börja utvärdera hur mycket bostäder det faktiskt blir av dessa start-besked. Jag har räknat på några exempel:

Storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) har tillsammans beviljats stöd för 28 000 bostäder för åren 2016 och 2017. Byggbonus: 700 miljoner kronor. Om vi räknar med att det i genomsnitt tar sex kvartal att färdigställa bostäderna så har bara drygt 20 000 bostäder färdigställts hittills i de tre kommunerna. Bygg-bonusen år 2018 uppgick ytterligare närmare 300 miljoner för 15 000 bostäder.

Illustration: Johan Isaksson

Kommunerna i Hallands län har fått ett sammanlagt stöd under 2016 och 2017 för 4 800 startbesked. Dessa har hittills bara resulterat i 3 200 färdigställda bostäder. 2018 utgick stöd för ytterligare 2 350 bostäder. Falkenberg är den kommun som ligger efter mest med färdigställandet: Man har fått bonus för 1 181 bostäder men bara färdigställt 368 (31 procent). Sämst i klassen är Kiruna, som fått stöd för 173 bostäder, men hittills bara färdigställt 13 av dem.

Nästa statistiska nedslag handlar om hur våra storstadsregioner växer. Det var nära 60 år sedan vi hade en ”riktig” urbanisering i Sverige, det vill säga att städerna växte genom att folk från landsbygden flyttade in till städerna. Städerna växer i stället främst (invandringen oräknad) genom att de har en ung befolkning som föder barn och att större städer tar emot befolkning från mindre städer.

Men Stockholms stad har under flera år haft ett negativt inrikes flyttnetto, det är fler som flyttar ut från Stockholms kommun till andra delar av landet än in till staden. Staden växer i stället enbart till följd av födelseöverskott och ett utrikes positivt flyttnetto. Totalt har kommunen förlorat 14 500 invånare genom flyttningar till övriga landet de senaste fem åren.

Under 2018 kom detta mönster att gälla även för hela Stor-Stockholm. Länet hade ett svagt negativt inrikes flyttnetto år 2018 (-197) och trenden har varit sjunkande sedan finanskrisen. Senast det var negativt var 2001. Bara Stockholmsregionen drabbades då av konjunkturavmattningen i och med att finans- och IT-sektorn nästan bara fanns i huvudstaden. Det senaste året har dock även de övriga storstadsregionerna tappat inrikes inflyttare, men nettot är inte negativt där – ännu.

Maria Pleiborn,
demograf och senior rådgivare på WSP Analys & Strategi.

Annons: