Reglerna för avhysningar från olovliga bosättningar måste förenklas, och det snabbt. Staten har tillsatt en utredning för att komma fram till hållbara lösningar för inblandade parter. Utredaren Maria Åhrling besökte Fastighetsägarna för att dela med sig av hur rapporten fortskrider.
Frågan för Maria Åhrling, regeringens utredare, är hur markägare ska få handräckning vid otillåtna bosättningar. Ansvaret att upplösa olovliga bosättningar på privat mark ligger idag på den berörda fastighetsägaren, ett ansvar som enligt den rådande lagstiftningen är både dyrt och en lång process. Systemet med handräckning via Kronofogdemyndigheten är är inte skapat för kunna avlägsna en stor grupp människor samtidigt.
[ Annons ]
– Idag betalar fastighetsägaren en avgift för varje person som ska avhysas. Tillkommer det personer under processens gång, måste även ansökan göras om, förklarade Maria Åhrling.
Fastighetsägare som upptäcker en olovlig bosättning ska upprätta en ansökan av avhysning till kostnad av 300 kronor per boende och därefter i samband med att beslutet verkställs betala en grundavgift på 600 kronor per boende. Dessutom ska fastighetsägaren delge Kronofogden de boendes pass- eller id-nummer, vilket i många fall är en omöjlig uppgift. Utöver detta tillkommer kostnader för transport och sanering av marken.
– Är man en liten fastighetsägare kan identifieringsprocessen vara något som kan ruinera en, sa Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna Stockholm.
Fastighetsägarna har bistått utredningen med olika förslag med syftet att förenkla processen och minska kostnaderna för fastighetsägarna. En av lösningarna har varit att ta bort kravet på identifiering av alla de boende och endast bevisa att det bor människor på platsen med hjälp av exempelvis foton. En lösning som utredningen tagit i beaktande och tagit fram alternativ.
– En lösning kan vara att fastighetsägaren får hjälp med identifieringen från exempelvis polisen och att ett interimistiskt beslut kan fattas utan delgivning, berättade Maria Åhrling.
Hon la fram vissa förslag på lösningar på de frågor hon handskas med i utredningen, men berättade även om de mer humanare aspekterna där hon fokuserar på barnrättsperpektiv och rättsäkerhetsintressen.
– Vi vill kunna koppla in socialnämnden mycket tidigare än vad man gör idag, speciellt när det finns barn inblandade.
På frågan om det finns några prejudicerande fall avslutade Marie Öhrström:
– Vi vill gärna ha ett pilotfall, än så länge har det inte varit någon fastighetsägare som haft möjlighet att gå vidare med ett fall kring olovliga bosättningar, även om det är många som vänder sig till oss för hjälp.
Utredningen blir klar den 30 maj i år.
