[ Annons ]

Kostnaderna för avgifter och taxor ökar snabbare än konsumentprisindex. Men allra mest ökar klyftan mellan glesbygd och tätort. Det visar årets Nils Holgerssonundersökning. "Utformningen av VA-taxan är så skev att det är inte klokt", säger en hyresvärd i Tanum, där avgifterna är högst i landet.
Publicerat 13 november, 2013

Avgifterna ökar mest i glesbygden

Kostnaderna för avgifter och taxor ökar snabbare än konsumentprisindex. Men allra mest ökar klyftan mellan glesbygd och tätort. Det visar årets Nils Holgerssonundersökning. "Utformningen av VA-taxan är så skev att det är inte klokt", säger en hyresvärd i Tanum, där avgifterna är högst i landet.

En flytt från Bohuslän till Norrbotten skulle nära nog halvera Havstens fastighetsförvaltnings kostnader. I praktiken naturligtvis fullständigt omöjligt för ett fastighetsbolag. Men så olika är villkoren i landets kommuner. Det visar den årliga Nils Holgerssonundersökningen som presenterades på onsdagen.

[ Annons ]

För en vanlig trerumslägenhet i Tanum, där Havsten har sitt bestånd, motsvarar kostnaden drygt 2 200 kronor per månad, medan kostnaden i landets billigaste kommun Luleå är 1 200 kronor. Att Tanum knep den inte alltför ärofyllda förstaplatsen som dyraste kommun i årets Nils Holgerssonundersökning beror till stor del på en kraftig höjning av va-taxan. Jan Ericsson som äger Havstens Fastighetsförvaltning, skrattar uppgivet när han får veta att kommunen placerat sig i topp.

– Utformningen av va-taxan är så skev att det inte är klokt. Vi betalar i princip lika mycket per lägenhet som för en villa. Vi har försökt få till en ändring i många år, men de lyssnar inte. Och det avspeglar sig inte heller i hyresförhandlingarna. Enligt Jan Ericssons uppskattning borde de högre taxorna ge ett extra hyrespåslag på cirka 150 kronor per kvadratmeter för nyproduktion.

Delvis kan skillnaderna mellan glesbygd och tätort förklaras med att vissa tjänster är dyrare att leverera i glesbygd än i tätorter. I Tanums fall drar en hög andel fritidsboende upp kostnaderna och man har genomfört stora investeringar, bland annat ett nytt avloppsreningsverk.

– Det finns såklart skäl till att va-taxan ligger högt i Tanum. Vi har under årens lopp haft diskussioner med kommunledningarna i både Tanum och Munkedal (som ligger näst högst på listan) och fått justeringar. Det ser vi positivt på. Men likväl ligger man fortfarande på tok för högt, säger Torbjörn Sjögren, biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR.

Han menar att de höga avgifterna i långa loppet skadar kommunernas utveckling eftersom det till slut kan bli svårt att locka nya investerare. Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen, ser att allt fler företag nu börjat tänka strategiskt kring lägre taxor och avgifter för att inte hamna i topp på listan.

– Det är trots allt glädjande att företagen diskuterar Nils Holgerssonrapporten på sina styrelsemöten och kommenterar placeringarna i sina årsredovisningar. Men de stora prisskillnaderna runt om i landet är oroväckande. Det är orimligt att kostnaden är upp till 1 000 kronor högre per månad beroende på vilken kommun lägenheten ligger i, säger Per Holm.

Generellt står fjärrvärmen för den största delen av kostnaderna. Årets undersökning visar att ökningstakten mattats av det senaste året. Men fjärrvärmepriset fortsätter trots allt att öka, det senaste året med 2,1 procent. Kostnaderna för el och vatten har ökat mest. Elpriset med 6 procent och vattentaxan med 3,6 procent. Det ger en genomsnittlig prishöjning på 3,3 procent. Detta samtidigt som övriga kostnader i samhället står still eller till och med sänkts.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]