Tre rör i stället för ett. I Oceanhamnen i Helsingborg pågår ett experiment där avlopp från toalett, disk och matavfall leds i olika system.
I oceanhamnen – ett stort stadsområde i Helsingborg som ska härbärgera cirka 2 500 nya invånare finns ett spännande projekt som kanske inte syns så mycket på ytan. Det är ett avloppssystem som utvecklats av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, nsva och går under namnet Tre rör ut. I parallella rör leds matavfall, toavatten och vatten från bad, tvätt och disk. Från de två första utvinns näringsämnen som sedan kan användas inom jordbruket.
Projektet har varit igång sedan i mars 2020 och för tillfället är 311 hushåll uppkopplade i systemet. Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör och ansvarig för driftanläggning, säger att det mesta hittills har fungerat bra, även om man drogs med lite barnsjukdomar vid starten.
[ Annons ]
– Det var installationer som gjordes fel vilket orsakade ljud från toaletterna, men det löstes med mindre tryck och bättre isolering.
En utmaning har varit att få de boende att använda avfallskvarnen och att använda den på rätt sätt.
– Det bör helst inte komma ner för mycket vatten och där råder en viss osäkerhet om hur man gör. Vi ser när vi kontrollerar restavfall som slängs att där finns mycket matavfall som även det kan gå ner i kvarnen. Vi räknade med att 50 procent av avfallet skulle malas ner, i den senaste mätningen är det 53 procent, säger Hamse Kjerstadius.
I andra änden sker kväveåtervinning och slutprodukten blir näringspellets till jordbruket. Än så länge sker ingen försäljning utan kommunen skänker avfallet till olika gårdar där man sedan jämför resultatet med annan gödsling,
Tre rör är förstås dyrare än ett rör när det ska byggas, 37 000 kronor per lägenhet jämfört med 22 000. Sett över tid, inklusive all infrastruktur i systemet, är kalkylen 25 procent i ökade kostnader. Men de boende i Oceanhamnen får samma tariffer som andra kunder.
– I Stockholm stad har det gjorts en samhälls-ekonomisk analys där miljövinster även räknats in och då kom de fram till en totalt minskad kostnad. Fast det är förstås svårt att i kronor och ören beräkna mindre utsläpp i atmosfären och i Östersjön, säger Hamse Kjerstadius.
