Fastighetsägare som drar nytta av värdeökning skapad med offentliga medel ska också vara med och bidra till investeringen. Det menar utredare och politiker i Stockholm som vill ha med branschen på tåget när tunnelbanan byggs ut.
Det utbyggda tunnelbanenätet i Stockholm lär kosta minst 26 miljarder kronor innan de nio nya stationerna står klara 2025. Det blir staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad som delar på kostnaderna, men för att inte gräva allt för djupt i den offentliga kassakistan höjs allt fler röster för att även fastighetsägare ska vara med och betala.
[ Annons ]
– Tillgång till tunnelbana ökar värdet på en fastighet och ägaren kan sälja till ett högre pris. Då är det rimligt att fastighetsägarna även bidrar till utbyggnaden, säger Hans Rode, utredningssekreterare i Stockholmsförhandlingen som arbetat fram det nya paketet för tunnelbanan.
I dag finns ingen lagstiftning som reglerar på vilket sätt en fastighetsägare ska bidra till infrastruktur. Det sker istället genom överenskommelser mellan byggherre och kommun eller landsting. Därför vill Stockholmsförhandlingen att regeringen utreder möjligheten till en lagändring.
– Vi tror att det är bra om det finns tydliga spelregler. Idag förs samtal på olika sätt i kommunerna och det är oklart vad som gäller från fall till fall, säger Erik Bromander, huvudsekreterare i Stockholmsförhandlingen.
Hans Rode påpekar att Finland infört en lag som gör markägare skyldiga att medfinansiera samhällsbyggande om de får en ”avsevärd nytta” av en ny plan. Det kan handla om bättre kommunikation eller parkområden som höjer värdet på omkringliggande fastigheter. Markägaren ska i så fall bidra med 60 procent av värdestegringen.
Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm tycker också att fastighetsägarna ska vara med och delfinansiera tunnelbanans utbyggnad. Men exakt hur vet han ännu inte.
– Det kan ske på olika sätt. Dels genom att markvärden på olika sätt kan omvandlas till medfinansiering. Dels genom att direkt betala till projekt, men för det krävs en lagändring.
För fastighetsbolaget Fabege som äger 90 procent av alla kommersiella ytor i Arena-staden är förstås en ny tunnelbanestation av stor vikt, men bolagets vd Christian Hermelin tonar ändå ner betydelsen deras del.
– Arenastaden har redan oerhört bra kollektivtrafik. Det tar sex minuter med pendeln till Centralen. Eftersom det kommer ta längre tid med tunnelbanan så blir marginalnyttan inte så stor för oss. Men för arenan och Mall of Scandinavia kan det vara värdefullt – mycket beror på var uppgångarna läggs.
Christian Hermelin ser det som rimligt att även fastighetsägarna är med på ett hörn när man diskuterar finansieringen.
– Men man kan inte ta betalt för det som redan byggts, sker det däremot nya exploateringar finns det en logik i det. Sedan handlar det om att hitta värden som är rimliga. I Hagastaden där det idag inte finns någon spårtrafik är det förstås ett större lyft än i Arenastaden, och den marken ägs till största delen av kommunerna.
På Atrium Ljungberg med stora innehav i Sickla tycker man att fastighetsägare redan idag är med och finansierar infrastruktursatsningar.
– Det sedan länge en offentlig angelägenhet som finansieras via skatter eller exploateringsavgifter. Innan det finns något annat konkret förslag är det fortfarande detta vi har att förhålla oss till. Den fastighetsskatt som vi betalar ökar med värdet på fastigheten, och staten kan välja att finansiera infrastruktur för pengarna, säger Linus Kjellberg, affärsutvecklingschef på Atrium Ljungberg.
Han tror inte att tillströmningen till Sickla köpkvarter ökar nämnvärt med en tunnelbana.
– Vi har Stockholms största handelsplats med 15 miljoner besök per år. Vår bedömning är att fler väljer tunnelbana framför bil i framtiden, vilket är bra, men det lär inte resultera i stora omsättningsökningar för handeln och därmed ökade fastighetsvärden.
