Hellre ett B-lag på arbetsmarknaden med lägre lön än att det ena laget inte får jobba alls. Det tycker Anna-Karin Hatt, vd på Almega. Foto: Johan Bergmark.
Publicerat 5 februari, 2016

”Även facket har ett ansvar för integrationen”

Från politiken, som IT-minister, till vd på Almega med 11 000 medlemsföretag, bland annat Fastighetsarbetsgivarna. Inför avtalsförhandlingarna varnar Anna-Karin Hatt för att integrationen inte kommer att lyckas om inte även fackföreningarna tar sitt ansvar.

Det är till tjänsteföretagen som förhoppningarna står för att skapa de nya jobben. Finns förutsättningarna?

[ Annons ]

– Absolut. Vi är redan i dag en stark jobbmotor och andelen utrikes födda i våra tjänstebranscher är hög. För de som är välutbildade finns det möjligheter att komma in på områden där vi nu har kompetensbrister, men den stora gruppen med låg utbildning kommer att få problem om vi inte minskar hindren in till jobb. Då talar jag om sänkta ingångslöner och sänkt beskattning på arbete.

Fler låglönejobb – är det inte risk för att vi får ett A- och B-lag på arbetsmarknaden?
– Gör vi inget alls får vi kassaskåps­säkert ett A- och ett B-lag där B-laget är människor som långvarigt kommer att stå utanför arbetsmarknaden. Jag tror inte att man kan utbilda i kapp de som i dag har låg utbildning, redan nu är den genomsnittliga etableringstiden på arbetsmarknaden sju till åtta år för de som kommit till Sverige de senaste åren. Den lär stiga med den ökande invandringen.

Hur ser läget ut inför årets avtals­rörelse?
– Tidigare har man mest talat om den konkurrensutsatta industrin, nu brottas även en stor del av tjänstebranscherna med stor konkurrens från andra länder. Det är branscher som inte kunnat höja priserna i takt med lönerna och i år är utrymmet för löneökningar väldigt litet.

Men det säger ni väl varje år?
– Jo, kanske det, men vi måste också betänka att vi nu har en exceptionell situation med integrationen. Det vilar ett gemensamt ansvar på såväl arbetsgivare som fackliga organisationer så att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks.

Ett av era förbund, Fastighetsarbets­givarna, har länge haft problem med att hitta arbetskraft.
– Ja, det är paradoxalt med tanke på vår höga arbetslöshet. Jag tror att vi måste jobba mer med att göra branschen attraktiv. Fastighetsskötare kan vara allt från yttre skötsel till avancerad service av olika system. Fastig­hetsbranschen är ett bra exempel på där ingångslönerna är ett bekymmer. Skulle de vara lägre kunde man skapa jobb som det i dagsläget inte finns någon ekonomi för.

Hur tycker du din efterträdare som IT-minister, Mehmet Kaplan, sköter sitt jobb?
– Både bostadsfrågor och den fortsatta digitaliseringen är viktiga och frågan är om det är så bra att två tunga portföljer ligger hos samma minister. Jag hör folk i branschen som säger att it-frågorna hamnat i skymundan.

Det finns en oro, inte minst bland dina medlemsföretag, att den digitala delningsekonomin med tjänster som Über och Airbnb kan hota deras verksamheter?
– Vi får se hur stor delningsekonomin kommer att bli och hur den kommer att påverka. Viktigast är att dessa nya tjänster inte kringgår våra regler och lagar så att man konkurrerar på lika villkor. Där har lagstiftarna ett stort ansvar att förstå och hänga med i svängarna. För det går fort i den digitala världen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Opinion ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]