Betong har sina fördelar, trä har andra. Att bryta malm för att bygga med en stålkonstruktion innebär en tung belastning för miljön, men kan motiveras av andra skäl. Bara en sak är säker – större krav kommer ställas på att välja rätt material till rätt projekt.
Klimatsmart och hållbarhet är två begrepp som sedan länge har varit viktiga nyckelord för fastighetsbranschen. Ofta har dock diskussionen enbart handlat om driften av fastigheter, och mycket sällan har produktionsfasen fått stå i centrum.
[ Annons ]
Men nu börjar även frågan om valet av material lyftas upp på agendan.
Den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige är jämförbar med utsläppen från alla personbilar i landet slår en rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier fast. I rapporten har de följt ett nybyggt flerbostadshus i Hökar-ängen i Stockholm. Projektet visade att själva byggnationen stod för hela 50 procent av fastighetens klimatpåverkan medan driften under 50 år stod för resterande 50 procent.
Enligt rapporten har utvecklingen för att minska klimatpåverkan gått snabbt när det gäller drift men att den i princip har stått stilla eller till och med gått åt motsatt håll när det kommer till bygg-processen.
– Svenska bygg- och fastighetsbranschen har i fler år pratat om material och vikten av att välja bort skadliga eller giftiga ämnen. Men nu börjar materialvalet bli viktigt också ur ett resursperspektiv, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Hela 40 procent av Sveriges samlade avfall kommer från byggsektorn. Samhällsdebatten, viljan att leva hållbart och insikten om att naturtillgångarna inte är oändliga, driver på utvecklingen att både försöka minska och ta hand om avfallet på ett bättre sätt.
– Vi har bara den här planeten. Med ökad industrialisering på nya marknader som Kina och Indien spår de flesta att råvarupriserna kommer att stiga, säger Anna Denell.
Och med ökade kostnader följer som så ofta ökat intresse för att hålla dem nere.
Det första man bör göra, enligt Anna Denell, är att sluta slösa och bara använda så mycket material som verkligen behövs.
– Idag blir det ofta mycket spill på ett bygge, något som vi beställare får betala dubbelt för, först i form av kostnad för materialet och sedan en andra gång i form av avfallskostnad. Därefter bör man välja rätt material för rätt projekt. Olika material påverkar miljön på olika sätt när de utvinns, förädlas och transporteras.
Det finns inget material som alltid är det bästa, självklara valet. Byggnadens förväntade livslängd är viktigt att beakta.
–?Om man inte är säker på att byggnaden ska stå i minst 50 år är det svårt att motivera att bygga i annat än trä. Men i något annat fall, när man känner sig mer säker på att byggnaden kommer att ha en lång livslängd kan betong istället vara det självklara valet, säger Anna Denell.
I Göteborg har Riksbyggen just gjort en studie i samband med planeringen av Brf Viva. Där gjorde Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, en livscykelanalys (LCA) för stommarna i tre hus med tre olika stomalternativ; en i trä, en i betong med prefabricerade element och en med platsgjuten betongstomme. Det visade sig att betongalternativen hade en något högre miljöpåverkan i tillverkningsfasen än trästommen, men när de långa transporterna för trästommen inkluderades blev skillnaden mindre över livscykeln.
Ett sätt att driva frågan om hållbart byggande är att utöka kravlistan i de olika miljöcertifieringar som redan finns. För att bli certifierad i BREEAM Europe och LEED version 4 ska en livscykelanalys göras.
– Frågan diskuteras och det kan mycket väl vara med i nästa version av den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Som det är nu ställer vi inga krav på LCA-analyser, säger Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council.
Anna Denell tror också att nya krav är att vänta:
– Man kan inte längre motivera användning av material som är dåliga för miljön även om det ger en låg energianvändning i driftsskedet. Så snart kommer vi säkert få se nya riktlinjer för branschen.
BETONG: ROBUST, BEPRÖVAT OCH EKONOMISKT
Mitt i Södertälje planeras byggstarten av 42 nya bostadsrätter med inflyttning årsskiftet 2016/17. Fastigheterna byggs i betong och ska certifieras enligt Miljöbyggnad.
–?Materialvalet var enkelt, betong är det material vi oftast använder, menar Maria Schelin, kommunikationsansvarig på NCC Boende.
– Det är ett bra material, det minimerar risken för fukt och är en robust lösning. Det ger också ett bra inomhusklimat, vilket är en viktig parameter för kunden och en del i miljöcertifieringen. Vi ser också att det fortfarande är konkurrenskraftigt ekonomiskt.
Även erfarenhet och kunskap inom företaget spelar roll.
Vi har bra kunskap om hur man bygger med betong för vi har gjort det väldigt länge, säger Maria Schelin.
trä: miljövänligt och utmanande
Åtta våningar högt, 32 lägenheter och helt byggt i trä. När byggföretaget Folkhem tog trähustekniken in i framtiden var de kanske inte helt förberedda på att intresset skulle vara så stort. Men sedan husen i Sundbyberg blev klara i juni 2013 har 6?000 besökare från 150 olika länder varit på plats för att klämma, känna och lukta.
– Trä är ett helt fantastiskt byggmaterial!
Sandra Frank, marknadschef på Folkhem, snubblar nästan på orden när hon ska berätta om varför de valde just det materialet.
Det handlar förstås om miljön i första hand, trä är ett förnyelsebart. Men trä är också torrt, till skillnad mot betong, och därmed finns inte samma risk att bygga in fukt. Markpriset spelade också roll. Kanske kunde man få köpa mark billigare om man kan erbjuda staden ett miljövänligt byggande, tänkte man på Folkhem. Och så var det förstås den där känslan som man var ute efter:
–?Huset känns nästan som en levande varelse, säger Sandra Frank. Det är en väldigt speciell upplevelse att komma in i huset.
Fler fördelar har upptäckts efter hand.
– Vi var lite oroliga för att det skulle vara lyhört, men just tystnaden är det första våra boende påpekar. Trät verkar ”äta” ljud.
De första rapporterna har just kommit, som visar att energiförbrukningen första året låg på 49 kWh/år. En siffra att jämföra med Stockholms stads krav som ligger på 55 kWh, vilket ingen annan hittills har uppnått enligt Sandra Frank.
– Jag tror att vi kommer att få se väldigt mycket mer trähus i framtiden.
ALUMINIUM: SLITSTARKT OCH VACKERT
I juli 2013 stod Tele2-arenan klar, placerad mellan Globen och Nynäsvägen och med glänsande fasad i aluminium. En av de ansvariga arkitekterna var Fredrik Källström på White.
– Vi var väldigt öppna för olika material långt in i processen, drar han sig till minnes.
–?Det var en balansgång ur miljösynpunkt och vi gjorde noggranna analyser. Men aluminium är ett material som håller över tid, kräver inte särskilt mycket underhåll och om man någon gång väljer att skapa en ny arena så kan materialet återanvändas, säger Fredrik Källström.
Det var viktigt att skapa en arena som tål slitage. Men också att skapa en byggnad som var estetiskt tilltalande.
– Fasaden skulle förstås inte vara likadan som Globen, men samspela. Nu fångar plåten ljusets speglingar. Den kan skifta från nästan bronsliknande till väldigt lätt ljusgrå, och känns levande. Trä hade varit väldigt vackert men det har ju en underhållsaspekt som nästan är oöversiktlig för en sådan här stor byggnad, säger Fredrik Källström.
