Det ställs höga krav på hyresvärdarna att nyttja de nya verktygen rätt. Men Carl Conradi, chefsjurist på Rikshem, menar att regler som gör det lättare att vräka kriminella är viktiga för att skydda hyresgästkollektivet.
Från flera håll i fastighetssektorn har det länge påtalats att det finns ett stort behov av en uppdaterad lagstiftning som gör det möjligt att säga upp kriminellt belastade hyresgäster. Det man då främst betonar är omsorgen av de hyresgäster som tvingas bo i en otrygg trappuppgång.
Carl Conradi, chefsjurist på Rikshem, tillhör de som nu välkomnar Thomas Edlings utredning.
[ Annons ]
– På Rikshem ser vi positivt på att utredningen verkar vilja anpassa lagstiftningen till dagens samhällsklimat, och att hyreslagens karaktär av skyddslagstiftning skiftar till att i större utsträckning skydda hyresgästkollektivet istället för den enskilde hyresgästen. För oss som arbetar med trivsel och trygghet varje dag är det glädjande att se att skyddet för hyresvärdens personal så tydligt framhålls som ett skyddsvärt intresse och att hot eller våld mot fastighetsägarens personal inte accepteras. Det är inte ovanligt att vår personal känner sig otrygg när de utför arbeten i vissa områden, säger Carl Conradi.
Han betonar att han än så länge enbart tagit del av den presskonferens där Thomas Edling presenterade förslagen. Men han har som Rikshems representant följt utredningens arbete och träffat den expertgrupp som varit knuten till utredningen. Carl Conradi ser nu fram emot att se detaljerna falla på plats.
– En möjlighet, som jag förstod utredningen har tittat på, är att ge hyresvärdar rätt att under vissa omständigheter säga upp hyresgäster som blivit utsatta för sprängdåd eller liknande under förutsättning att de själva orsakat hotbilden. Eftersom frågan inte berördes på djupet på presskonferensen ska det bli spännande att se vad utredningen kommit fram till och hur förslaget ser ut i denna del. Om lagförslaget utformas effektivt skulle det naturligtvis vara ett välkommet tillskott i verktygslådan för tryggheten i ett område.
Har Rikshem, eller har haft, situationer där denna lagförändring kring uppsägning vid brott skulle kunna användas?
– Rikshem har cirka 30 000 hyreslägenheter som i många fall ligger i områden som är drabbade av kriminalitet. I ett sådant bestånd förekommer flera typer av brott som tyvärr blir allt vanligare, till exempel skjutningar och sprängningar, bilbränder och annat som leder till minskad trygghet för vår personal och våra hyresgäster. Den brottsligheten ser vi framför oss kommer att kunna leda till fler uppsägningar än tidigare.
Hur ser du på möjligheterna att tillämpa lagen i praktiken? Blir det mycket upp till de rättsliga instanserna att tolka? Och framförallt kanske svårbevisat eftersom många kan känna obehag inför att vittna.
– Det är kanske två skilda frågor. Svårigheten att få människor att vittna är ett stort problem, särskilt i fall där man riskerar att utsättas för hot och andra repressalier. Det är ju just besittningsskyddet som föreslås inskränkas för de som begår den brottslighet som utredningen tar sikte på. Bevisningen i dessa mål kommer att bli en fråga för rättstillämpningen. Men jag tror inte det kommer bli några större skillnader i bevishänseende.
Men om bevisning i många fall inte verkar hålla för att bli dömd för själva brotten – kommer de då att vara tillräckliga för vräkning?
– Den brottslighet som utredningen fokuserat på är dels allvarlig brottslighet, dels brottslighet som typiskt sett leder till försämrad trygghet för övriga boende, men även upprepad brottslighet, och att denna brottslighet ska begås i lägenheten. Såvitt jag förstod det så öppnar utredningen även upp för en helhetsbedömning där även koppling till kriminella gäng kan ingå i en helhetsbedömning. Utredaren antydde på presskonferensen att fastighetsägaren kommer att behöva utredningsmaterial från polis och åklagare. Om det utredningsmaterialet räcker för vräka en hyresgäst som inte fälls för brottet får jag väl låta vara osagt, men här gäller ju olika beviskrav vid en civilrättslig tvist om förlängning av ett hyreskontrakt och i brottmål.
Det har riktats kritik mot att fastighetsägare inte har polisens kompetens att göra dessa bedömningar. Hur ser du på fastighetsbolagens roll framåt?
– Även om de föreslagna lagändringarna är välkomna så kan man befara att det ställs allt högre krav på hyresvärdarna för att nyttja de nya verktygen. I sammanhanget tycker jag att det är värt att nämna att det vore positivt om sekretessen mellan myndigheter kunde lättas upp, vilket för närvarande utreds, så att samtliga myndigheter har en samlad bild av problembilden i ett aktuellt ärende.
Finns det inte en uppenbar risk att enbart de större bolagen med lite muskler vågar agera? Att vräkta kriminella samlas upp hos små bolag utan resurser, eller köper bostadsrätter.
– Det kan nog bli så att de som kommer att agera, i alla fall till en början, kommer att vara större fastighetsbolag, men det är också de som har mest att vinna på att tryggheten ökar då de ofta har större sammanhängande områden.
