Återhållsamhet och ekonomiskt ansvar är mottot för regeringens budget på alla områden. För bostadspolitiken innebär det till stor del att mer försvinner än tillkommer.
Den största minskningen på bostadsområdet är som väntat investeringsbidraget som infördes hösten 2016. Investeringsbidraget fasas ut, men tidigare beslutade projekt ska genomföras och kostnaden ska ner från 4 678 miljoner kronor i år till 4 320 miljoner för 2023 och till 1 370 miljoner beräknat för 2025
Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus ska minska från 1 402 miljoner kronor till 350 miljoner under 2023, men ska upp till 840 miljoner 2024. Regeringen föreslår att medel tillförs för att kunna betala ut stöd till alla som beviljats detta före den 31 december 2022. Därefter kommer inga ansökningar att beviljas.
[ Annons ]
På energiområdet ska däremot mer pengar gå till effektiviseringar av egnahem . ”Hus ska läcka mindre” sa finansminister Elisabeth Svantesson i sin presentation av budgeten. Här rör det sig om 397 miljoner kronor som kan sökas, exakt hur är ännu oklart. Regeringen poängterar även satsning på laddinfrastruktur med drygt en miljard kronor.
Medel till Boverket minskar från 334 (prognos) till 288 miljoner för 2023. Däremot får Lantmäteriet något högre tillskott med 706 (2022) till 721 miljoner. Det för att kunna hantera målet med att underlätta för nya bostadsprojekt. Det är en inriktning som betonas i budgeten, där man poängterar det egna boendet och ska ta fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende.
I budgeten står: ”Reformer för att öka tillgången till byggbar mark ska tas fram och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus”.
Vi får senare återkomma med detaljer hur bostadsministern tänkt sig detta.
