Den gröna omställningen är i full gång, och i många fall har man kommit långt när det gäller återbruk av byggmaterial. Ett lite svårare område är ventilation, då i princip varje fall är unikt och specifikt. Det säger Andreas Martinsson Björkdahl, teknik- och miljöchef på branschorganisationen Svensk Ventilation.
Allt fler fastighetsägare vill återbruka så mycket som möjligt, men just ventilation är förenat med en hel del utmaningar, till skillnad från dörrar, fönster, armatur och betongplattor.
– Vi ser att återbruk är en viktig fråga för allt fler fastighetsägare. Men man måste titta mer på hur ska man göra det rent praktiskt. Det vi kan konstatera är att ventilation inte är helt enkelt att återbruka, säger Andreas Martinsson Björkdahl.
[ Annons ]
– Dels har du olika tekniska egenskapskrav, dels finns det inte någon ”one size fits all”. Det finns allt ifrån standardiserade produkter på hyllorna som man kan plocka på sig och montera, till väldigt komplexa och avancerade produkter med integrerade styrsystem – och allt där emellan.
Fastighetsägaren måste också veta i vilket typ av hus det återbrukade ventilationssystemet ska installeras. Är det också återbrukat? Vilka typer av väggar är det? Hur ser innerväggarna ut?
Därför menar Andreas Martinsson Björkdahl att det inte går att säga ”så här gör man med ventilation”. Det är inte alls lika lätt som att ta till exempel en innerdörr från en fastighet och sätta upp den i ett annat hus, eller sälja vidare dörren till en annan fastighetsägare.
– När det gäller återbruk av ventilation tycker jag att man i större utsträckning borde tänka uppgradering på plats. Framför allt när det handlar om mer komplexa maskiner. Om aggregat, fläktar och styrsystem uppgraderas på plats så är det en form av återbruk. Man bör också i större utsträckning fråga tillverkaren om hur man kan återbruka installationerna – det är ju ändå de som kan produkterna bäst.
Det vi kan konstatera är att ventilation inte är helt enkelt att återbruka.
En annan variant är att ta produkterna till tillverkaren och säga att man inte kan använda sig av dem i sin fastighet längre. Då kanske tillverkaren kan ta tillbaka varorna, uppgradera dem i sin fabrik och sälja dem en gång till.
– Jag tycker att man kan skilja på återbruk inom fastighetsbeståndet och återbruk via extern part.
– Många pekar på möjligheten att återbruka ventilationskanaler. Men även det kan bli knepigt, menar Andreas Martinsson Björkdahl.
– Vi har de tekniska utmaningarna, exempelvis att säkerställa att de inte läcker. Kanalerna kan ju vara täta där de sitter, men när de plockas ner och sen transporteras kanske något händer. Till exempel kan spänningar göra att kanalerna blivit otäta, vilket kan försämra klimatnyttan.
– Man måste också tänka på att produkten har en viss teknisk egenskap. En fläkt med en viss storlek och ett visst luftflöde är dimensionerad för den specifika platsen. Om man då flyttar på den eller ändrar förutsättningarna på något sätt så måste man se att den fungerar på nya stället. Likaså kan en äldre fläkt kan ha en relativt hög energiförbrukning jämfört mot en ny, och detta måste också viktas innan man tar beslut att återbruka.
En äldre fläkt kan ha en relativt hög energiförbrukning jämfört mot en ny, och detta måste också viktas innan man tar beslut att återbruka.
Att återbruka är en viktig del för att minska användningen av jungfruligt material. Men tittar man bara på koldioxidutsläppen så måste man se från fall till fall, framhåller Andreas Martinsson Björkdahl.
– Det finns en standard för respektive delmoment: täthet på kanalerna, hur man beräknar energiåtgång i aggregat, alltså hur mycket el som används i förhållande till mängden luft som tas ut. Allt det här måste man då väga in i sin kalkyl. Sen finns det vissa produkter som är enklare att beräkna, medan andra är mer komplexa.
Ytterligare ett dilemma är att det inte finns nån speciell dokumentation eller kontroll vid demontering.
– Om man säger att det här ska rivas och vi ska ta vara på material och lagra det på någon plats. Sen om alltifrån ett till fem år kanske nån ska bygga någon annanstans, och börjar leta efter vad som finns tillgängligt, men då har man ingen aning om hur länge materialet har suttit uppe, hur det blivit omhändertaget, demonterat och lagrat.
Således krävs det ganska mycket arbete för att återbruk av ventilationsmaterial ska bli riktigt bra. Andreas Martinsson Björkdahl vill dock inte låta för negativ.
– Jag tycker återbruk är intressant och följer det noga. Än så länge är det i ett för tidigt skede för att fungera på stor skala. Men självklart är det alltid så vid stora förändringar och vi måste gemensamt jobba för att det ska bli bra.
”VIKTIGT ATT FATTA KLOKA BESLUT NÄR DET GÄLLER VENTILATION”
Både Castellum och AMF Fastigheter är engagerade i återbruk så långt det är möjligt, vilket bland annat gäller ventilationsprodukter. Deras erfarenhet är att det finns utmaningar, men även lösningar.
Castellums senaste återbruksprojekt skedde vid en lokalanpassning åt livsmedelskedjan Axfood i Jönköping. Tidigare hade det gjorts en hyresgästanpassning i lokalen, och då valdes en konstantflödeslösning av kostnadsskäl. Men det gav inte ett tillräckligt bra klimat i lokalen, och när man nu gjorde om, valde man att byta system till ett närvarostyrt system, berättar Maria Perzon, hållbarhetschef på Castellum.
– Det innebar att det fanns ganska många relativt nya produkter över, bland annat ventilationsdon och spjäll. Dessa kunde enkelt demonteras och användas i andra lokalanpassningar. Produkterna har redan använts i sex andra hyresgästanpassningar. Så klimatmässigt blev det en väldigt stor besparing.
Ett alternativ till återbruk av produkter är att köpa nya produkter med lägre klimatpåverkan i tillverkningen, menar Maria Perzon.
– Mängden återbrukade produkter kanske inte alltid är tillräcklig. Om vi bygger nytt så kommer det kanske till exempel inte att finnas kanaler i rätt mängder vid rätt tillfälle att återbruka. Så vi behöver båda alternativen.
Castellum kravställer och beräknar klimatpåverkan både vid nybyggnation, ombyggnation och hyresgästanpassningar och letar ständigt efter nya produkter med lägre klimatpåverkan.
– Som exempel på det har vi en hyresgästanpassning åt Swedol i fastigheten Tjurhornet i Johanneshov, där vi hade en spännande dialog med Lindab som tillverkar ventilationskanaler. Där har vi installerat de första kanalerna tillverkade av fossilfritt stål från SSAB och minskat klimatpåverkan från kanalsystemet med 70 procent, så det var verkligen superkul.
AMF Fastigheter har sedan några år utvecklat Marievik vid Liljeholmskajen i Stockholm. Här byggs och renoveras kontorslokaler och mötesplatser, samt bostads- och hyresrätter. I linje med företagets vision av hållbart byggande ska inte ett enda hus rivas.
Återbruk har redan från början spelat en stor roll i planeringen, berättar Johan Lindskog, chef projektutveckling.
– Framför allt är det viktigt att fatta kloka beslut när det gäller just ventilation och andra fasta installationer. Vi är väldigt noga med att skapa flexibla system som inte kräver stora, klimatbelastande ingrepp när framtidens behov förändras.
Tekniska utvärderingar visar vad som bäst lämpar sig för återbruk, vad som kan få en ny funktion genom direkt återbruk på plats och hur man bäst utvecklar systemen framåt.
– Kanaler i plåt har både lång livslängd och är ganska lätta att återanvända, särskilt tilluftskanaler som har hanterat ren luft. Utöver själva plåten är det oftast kylbafflar som är en viktig del av ventilationssystemen. Många kylbafflar är rätt nya, men är mer komplexa än stålkanaler. Därför undersöker vi dem noga, gör prover och kontrollerar deras tekniska status. De som klarar granskningen sparas i vår återbrukshub. Där samlar vi allt material som kan komma att användas i Marievik på sikt, säger Johan Lindskog.
Fastigheten urverket, där stålgrossisten Söderberg och Haak huserat i decennier, byggs nu om till en modern kontorsbyggnad. Där kunde man dock inte återbruka ventilationen, utan behövde tillföra ny ventilation. Men alla nya ventilationskanaler som används är 100 procent återvunna.
– Det är alltid skicket som avgör om återbruk är möjligt. Vi har lärt oss väldigt mycket de senaste åren och ser på funktion på andra sätt än tidigare. Det som förut ansågs vara avfall kan i dag ha stort värde både för oss och andra aktörer. Antingen för direkt återbruk eller för cirkulär återvinning, säger Johan Lindskog.
Vägledning för återbruk
Fastighetsägarna Stockholm har nyligen gett ut Återbruk – en vägledning för fastighetsbranschen. I guiden finns en hel del konkreta tips av typen gräv där du står, sätt tydliga mål, förankra med kunden och så vidare. Syftet är att inspirera och hjälpa fastighetsägare som vill jobba med återbruk. Finns att ladda ner här.
