Årsredovisningen: Castellum värderar klimatrisker

Hållbarhetsfrågorna har på allvar gjort sitt intåg i fastighetsbranschen. Det sätter tydliga avtryck i årsredovisningarna. För två år sedan infördes de nya lagkraven om hållbarhetsredovisning för större bolag. Det har sannolikt lett till att en del av ”fluffet” i hållbarhetsredovisningarna har försvunnit. Bolagen blir helt enkelt mer försiktiga när hållbarhetsinformationen kan bli kurspåverkande.

Ett av de bolag som ofta framhålls för sitt hållbarhetsarbete är Castellum. Ett bolag som gjort en tydlig satsning på social hållbarhet genom att angripa ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Där tycker sig bolagets hållbarhetschef Filip Elland helt klart se ett ökat intresse från ägarna och tilltänkta investerare.

– Vi är ett börsnoterat bolag med en mycket bred ägarbild. Det innebär många kravställare, inte minst från större ägare som exempelvis förvaltar pensionskapital. Det är positivt, då det också genererar effekter. Det leder till att vi behöver bli ännu bättre på att förklara vad vi gör.

Filip Elland berättar hur flera ägare har börjat efterfråga information på än högre detaljnivå än vad som ryms i hållbarhetsredovisningen.

– Det finns de som köper data från ännu finare verktyg som exempelvis miljöorganisationen CDP (Climate Disclosure Project) dit vi rapporterar vårt klimatarbete och våra utsläpp. Ett annat verktyg dit vi också rapporterar är GRESB. Denna typ av tredjepartsrapportering har växt stort de senaste åren.

Filip Elland tror att det kommer att föra med sig att kan ha verkat som ”skryt” i hållbarhetsrapporteringen kommer att försvinna till förmån för betydligt mer skarpa redovisningar av vad man faktiskt gör.

På temat kan man se hur Castellum i sin senaste årsredovisning har identifierat klimatförändringen som en betydande risk och ett långsiktigt hot mot verksamheten. Detta genom att bolaget för första gången rapporterar i linje med TCFD:s riktlinjer. Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) är ett initiativ där företag frivilligt kan välja att rapportera om hur klimatrisker kan komma att påverka lönsamheten. Genom framåtblickande scenarioanalyser kan bolagen redogöra för sina strategiska vägval – viktigt för investerare som bättre vill förstå bolagens framtidsutsikter.

– Klimatrisken är ett reellt hot. Att inte redovisa hur det kan komma att påverka vår affär vore inte ansvarsfullt. Men detta är början på en resa att försöka förstå klimatrisken bättre och vad vi kan göra. Vi behöver exempelvis förstå hur Castellums affär ser ut i en värld som är en och en halv grad varmare, två grader varmare och kanske mer än två grader varmare.

Är det helt frivilligt eller ett krav från ägare?

– Det är ingen som i nuläget uttryckt det som ett specifikt krav att vi ska redovisa enligt TCFD:s ramverk. Men vi tror att fler och fler stora ägare kommer att prioritera frågan, så om några år är det möjligt att det blivit en hygienfaktor. Flera av våra ägare är också anslutna till FN:s regelverk PRI (Principles for Responsible Investment). Där ingår numera att ställa krav på att deras innehav ska redovisa enligt TCFD-ramverket. Så det är lika bra att ta sig an detta redan nu.

Gör TCFD någon skillnad i ert praktiska arbete?

– Rent konkret innebär det att vi måste bli tydligare att förklara klimatrisken. Och det handlar om rent fysiska risker som hur vattenhöjningar och extrem värder kan påverka oss. Men också sådant som att kunders verksamheter kan komma att påverkas. Ramverket skapar egentligen bara en struktur för hur vi ska redovisa dessa frågor, och där inte har vi inte kommit hela vägen.

Vad ligger närmast att hugga tag i?

– Det som ligger framför oss är exempelvis att göra scenarioanalyser för hur Castellums affär ser ut i en värld som är två grader varmare. Det måste vi kunna förklara för potentiella ägare.

Vad ser du som den största klimatrisken för Castellums del?

– Länsstyrelserna har gjort en hel del klimatanpassningsplaner där man tittat på olika scenarier. Utifrån det kan vi konstatera att vi i Sverige är relativt skonade från rent fysiska risker i form av vattennivåhöjning och den typen av risker som ligger en bit fram i tiden. Mer akut, och vad som troligen kan drabba oss i högre grad, är hur vi ska hantera en så varm sommar som förra året när kylmaskiner går sönder och det inte går att vara inomhus för att tekniken inte klarar av det.

Vi har precis börjat greppa klimatriskerna på mer systematiserat sätt.
Det handlar inte om goodwill, utan om ren affärsmässighet.

Filip Elland återkommer till att, även om Castellum ligger i tätposition, har man bara precis börjat greppa klimatriskerna på mer systematiserat sätt. Och att göra det handlar inte om goodwill, utan om ren affärsmässighet. Ett exempel: I slutet av förra året drogs det polska energibolaget Enea inför domstol av en aktieägare på grund av bristande hantering av klimatrisk. Rättstvisten bygger på att bolaget sviker sina ägare genom att inte ta hänsyn till de nettoförluster som en investering väntas leda till på grund av klimatrisker. Filip Elland berättar att Castellum numera inför alla nya nybyggnadsprojekt och investeringar alltid ska göra en analys och redogöra för de klimatrisker som råder just där.

Det är stora frågor och det kan lätt bli att man mest fyller på med fluffiga begrepp. Hur gör man för att undvika det?

– Det är en av de stora utmaningarna. Hållbarhet är ett så extremt brett område att man kan dra det till att gälla nästan vad som helst. Inom varje område måste man vara extrem tydlig med vad man faktiskt gör och inte bara addera på ordet hållbarhet. Och det handlar också om att inse att mycket av det vi gör inte är hållbart i längden.

Så vad gör ni konkret?

– Vi har jobbat mycket på att certifiera hus med låg energianvändning, bra materialval och god inomhusmiljö. Nu blir det viktigare att ta tag i hur vi bygger. Vi har ett långsiktigt mål att bli klimatneutrala till 2030.

Inom elva år, är det rimligt?

– Ja. I den förvaltande verksamheten är det i princip löst. Vi har ännu inte hela lösningen för hur vi ska bygga klimatneutralt. Men under de år vi har på oss ska vi att hitta en riktning som gör det möjligt. SBTi (Science Based Targets Initiative)* har också godkänt vårt klimatmål till 2030.

I ett pilotprojekt ska Castellum i år utvärdera möjligheten att uppföra ett hus som ska klara Sweden Green Building Councils nya miljöcertifiering för helt klimatneutrala byggnader – NollCO2.

*SBTi (Science Based Targets Initiative) är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål www.i linje med vetenskapliga modeller som är framtagna i IPCC AR5 och av IEA.