Kan man förbjuda rökning på balkongen? Får medlemmar ställa fram en studsmatta? Ove Schramm, jurist på Fastighetsägarna Stockholm, märker årstidsväxlingen genom att frågorna får en annan karaktär.
Det har varit en lång och dryg vinter. Inte underligt att människor längtar ut. För bostadsrättsföreningen innebär det att andra frågor kommer i fokus. Plötsligt öppnar vi våra fönster, sätter oss på balkongen eller gården och vi låter barnen leka på lekplatsen. Dofter och ljud som vi inte märkt av under vintern gör sig åter påminda. Risker som vi hunnit glömma blir åter verkliga.
För styrelsen gäller det att vara beredd på vad som komma skall. Lekplatserna bör ses över redan innan de tas i bruk igen. Det är för sent att åtgärda utstickande spikar när barnet redan rivit sig. Det måste finnas rutiner för såväl grundligare renoveringar som löpande kontroller. För det är så man måste se på säkerhet. Det är fastighetsägaren som ansvarar och som ska se till att olyckor förebyggs. Det duger inte att åtgärda först när något tragiskt har hänt. Föreningen kan bli ersättningsskyldig för skadorna. Men vad värre är, att någon blir allvarligt skadad på grund av underlåtenhet att ta ansvaret.
Hur gör man då med den olägenhet som kommer med värmen; att störningarna mellan medlemmarna ökar? Det första föreningen behöver göra är naturligtvis att tala med parterna. Berätta att det upplevs störande med röken från balkongen eller spelandet på stereon. I bästa fall kan en enkel åtgärd lösa problemet. Kanske kan personen röka på en annan plats eller själv stänga balkongdörren när hon vill spela musik.
Men alla tvister är inte så enkla att lösa. Om styrelsen får rapporter om störningar måste man utreda dem. Spelas musiken på en ”normal” nivå och på vettiga tider är det sannolikt ingen störning. Rökning på balkongen har hittills inte klassats som en allvarlig störning. Styrelsen kan då inte göra något. Är det däremot att anse som en störning – ja då måste styrelsen agera. Annars kan det leda till såväl nedsättning av grannarnas årsavgifter som avgifter från kommunen.
Föreningarna brukar skriva ordningsregler, eller trivselregler som de kanske borde heta. Sådana regler är ett bra stöd. Där uttrycks exempelvis hur vi förväntas bete oss mot varandra. Det kan vara en god idé att anta regelverket på en stämma. Då är det ett kollektivt beslut av hela föreningen. Men man får ändå se dessa regler för vad de är – en rekommendation. Om regler ska ha en sanktionsmöjlighet måste de i allmänhet ha stöd i en lagtext, till exempel bostadsrättslagen.
Styrelsen har en grannlaga uppgift. Man är skyldig att förebygga olyckor och ohälsa, man ska motverka störningar och ha kontroll på miljön. Dessutom har man kanske ansvar över personal och entreprenörers verksamhet. Då gäller det att skaffa sig redskap. Det kan vara checklistor och rutiner för kontroller och att dokumentera det som görs. Anställda på kommuner och myndigheter brukar vara bra på att ge stöd, och mycket finns på nätet. Det är alltid värt att ringa ett samtal eller söka på lite hemsidor i stället för att chansa på att något ska gå bra. Och säkert kan man ta hjälp av sin förvaltare i många frågor.
OVES tips/Kommunerna har många goda råd
• Skriften Fastighetsägarens ansvar är ett riktigt bra stöd i det dagliga arbetet. Finns att köpa i organisationens webbshop, www.fastighetsagarna.se
• Andra bra källor är Räddningsverket, Socialstyrelsen, Boverket och naturligtvis Fastighetsägarna som organisation.
• Kommunerna har många goda råd. Till exempel Stockholms stad har mycket nyttig information.
Allt regleras inte i lagtext
Allt ansvar som en fastighetsägare har regleras inte direkt i lagtexter. Ofta ger lagen en ram som måste fyllas av innehåll. Miljöbalkens mål definieras ofta av Socialstyrelsens riktlinjer. Det kan gälla nivåer på ljudstörningar eller värme inomhus. Lagar om skydd mot bränder och olyckor definieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd. Man måste dessutom ofta ta hänsyn till regler som gäller inom arbetslivet.
Arbetsmiljöverket ger exempelvis ut föreskrifter om kemiska risker och Elsäkerhetsverket ger ut föreskrifter om elsäkerhet. För att få en komplett bild av vad som gäller måste man också studera praxis. Vilket ansvar har fastighetsägaren när hissen är farlig, när någon halkar i backen eller får en istapp i huvudet?
Frågan om vilket ansvar en fastighetsägare har måste därför alltid besvaras i det enskilda fallet. Det är svårt att ge generella svar. Det är såklart inte möjligt att ha koll på allt på detaljnivå, men i de flesta fall räcker det sunda förnuftet långt.