De närmaste åren kommer fler handelsplatser att etableras, trots ökande konkurrens från e-handeln. Förlorarna är detaljhandeln i städer och små köpcentrum.
Betraktar man utvecklingen för detaljhandeln de senaste tio åren är trenden tydlig. Köpcentrum och handelsplatser tillsammans med e-handeln har succesivt tagit marknadsandelar från den övriga fysiska handeln och det är främst de små butikerna i städernas stadskärnor som drabbats.
[ Annons ]
– Svagast är utvecklingen för bostadsområdes-centrum med en dagligvarubutik och några småbutiker runt om. Det blir ett för litet utbud för att vara intressant, säger Tobias Rönnberg, konsult på HUI Research.
I de analyser och prognoser som HUI gjort blir det även fortsättningsvis en förflyttning mot stora handelsområden och gallerior. Fram till 2020 finns planer för upp till 1,4 miljoner kvadratmeter handelsytor. Prognosen är att runt en miljon kvadratmeter av ytan färdigställs. Totalt står handelsområden och köpcentrum nu för 37 procent av detaljhandelsmarknaden.
Fakta:
Handelsplatser och köpcentrum tillsammans med e-handeln knaprar hela tiden marknadsandelar från den övriga detaljhandel. Utvecklingen lär fortsätta enligt HUI Research.
– När den når 40 procent tror jag att vi nått taket. Därefter finns det mindre utrymme att expandera. Det vi ser är att e-handeln snabbt rör sig in på segment som traditionellt är starka i handelsområden, som byggvaror, möbler och sportartiklar, säger Tobias Rönnberg.
Avgörande för hela handelns expansion är förstås konjunkturen och konsumtionsutrymmet i hushållens ekonomier.
– En lika stor ökning av antalet handelsplatser som 2015 (+5,9%) räknar vi inte med i år och nästa år. Det finns en liten oro för hur amorteringskrav och andra politiska beslut kan påverka. Men som en följd av flyktingkrisen har vi också fler än 160 000 personer i landet som konsumerar varor, konstaterar Tobias Rönnberg.
