Under den senaste trettioårsperioden har de globala kapitalkostnaderna sjunkit stadigt. Den vanligaste förklaringen till detta har varit att sparandet i världsekonomin har ökat. McKinsey Global Institute släppte nyligen en rapport som istället menar att de låga räntorna snarare beror på en minskad investeringsefterfrågan. De globala investeringarna som andel av BNP har minskat från runt 26 […]
Under den senaste trettioårsperioden har de globala kapitalkostnaderna sjunkit stadigt. Den vanligaste förklaringen till detta har varit att sparandet i världsekonomin har ökat. McKinsey Global Institute släppte nyligen en rapport som istället menar att de låga räntorna snarare beror på en minskad investeringsefterfrågan. De globala investeringarna som andel av BNP har minskat från runt 26 procent på 1970-talet till strax över 20 procent idag och rapporten målar upp en framtid med betydligt högre realräntor. Rapporten grundar sig på ett ökande investeringsbehov i tillväxtländerna i kombination med ett allt mindre sparande på grund av åldrande befolkningar och ökande levnadsstandard.
[ Annons ]
Räntan är priset på pengar och liksom alla andra varor sätts den av utbudet och efterfrågan – stiger investeringsefterfrågan samtidigt som sparandet minskar, ökar också priset på pengar, det vill säga realräntan. Det är svårt att uppge en exakt nivå för hur mycket realräntan ökar utifrån detta scenario men de amerikanska långa realräntorna låg på i snitt 1,7 procent under perioden 2008–2009, vilket kan ställas i relation till 3,3 procent under 1972–2009 och 2,3 procent under 1870–2009. Realräntan ligger därmed i dagsläget runt 0,5 procentenheter under det långsiktiga genomsnittet och omkring 1,5 procentenheter under snittet för de tre senaste decennierna.
En fortsatt låg realränta gynnar den svenska fastighetsmarknaden.”
Den ökande investeringsefterfrågan kommer, enligt rapporten, att märkas på realräntan redan inom den kommande femårsperioden, vilket allt annat lika skulle kunna leda till fallande priser på den svenska fastighetsmarknaden. Innan vi drar för stora växlar på detta scenario bör vi dock fråga oss om det verkligen är rimligt. Det finns ett flertal faktorer som talar för att den framtida globala investeringsefterfrågan kommer att vara lägre och sparandet högre än vad som anges i rapporten. Till att börja med är det osannolikt att tillväxtekonomierna kan fortsätta växa med 6 procent per år till och med 2030. Kina, vilket är det viktigaste tillväxtlandet, har en statsstyrd, exportberoende tillväxtmodell där de politiska spänningarna med stor sannolikhet kommer att öka i takt med att befolkningens levnadsstandard stiger. Korruptionen är också utbredd i många av tillväxtekonomierna, transparensen låg och de finansiella marknaderna outvecklade – faktorer som håller nere tillväxttakten och investeringsefterfrågan. Vidare talar mycket för att de befintliga resurserna i tillväxtländerna kommer att utnyttjas mer effektivt framöver då den globala konkurrensen ökar och utbildningsnivån hos arbetskraften stiger, vilket dämpar ökningstakten i investeringsefterfrågan. Slutligen kommer sannolikt inte det globala sparandet minska så mycket som anges i rapporten då ett flertal industriländer kommer att behöva öka sitt sparande och minska sin skuldsättning under kommande år.
Alternativa scenarier med lägre framtida tillväxt och mindre skillnader mellan sparande och investeringar presenteras också i rapporten – och dessa speglar förmodligen den mest sannolika utvecklingen. Realräntan kommer inte stiga så länge vi inte har kraftig global tillväxt. Minskande arbetskraft och hög skuldsättning i industriländerna i kombination med exportberoende, korruption och politisk instabilitet i tillväxtländer gör att vi inte kommer att se denna tillväxt under överskådlig framtid.
Tillväxtländerna kommer att öka sin andel av världsekonomin framöver, men vägen kommer både att vara stenig och krokig. Investeringsefterfrågan kommer att öka när befolkningen i dessa länder tar steget in i medelklassen, men den som påstår att detta kommer att driva upp realräntorna underskattar dynamiken i världsekonomin. Då kapitalkostnaden är global och en avgörande faktor för fastighetsmarknaden är detta goda nyheter för fastighetsägare och investerare. Den svenska fastighetsmarknaden har alla möjligheter att vara ett internationellt sett konkurrenskraftigt investeringsalternativ även under kommande år.
Arvid Lindqvist är analytiker på Newsec.
