I en rapport sammanfattar konsultbolaget Hifab sju områden där man menar att det sker snabba skiften just nu. Vi har pratat med Amanda Tevell om vad fastighetsbranschen bör ha koll på 2025.
I den årliga rapporten Samhällsbyggnad i omställning 2024 samlar Hifab insikter kring sju av de skiften man menar just nu har stark koppling till fastighet- och byggbranschens omställning. Det handlar både om nya regelverk och rapporteringskrav i kombination med rådande konjunktur och marknadsläge.
– Det är tydligt att branschen har gått in i nästa skede av omställningen när teorin nu omsätts i praktiken. Som oberoende konsulter får vi på Hifab en unik inblick i de frågor som driver utvecklingen, och genom att dela med oss av våra insikter vill vi skapa förutsättningar för fler att leda i förändring, säger Amanda Tevell.
[ Annons ]
Rapporten sammanfattar i sju punkter skiften kring energi, teknik, klimat och hållbarhetsrapportering – och några nya frågor som letat sig in på bolagens omställningsagendor.
Branschen behöver börja fundera på hur man blir en del av totalförsvaret.
Vi börjar med vad som förmodligen är ett relativt nytt område för många i samhällsbyggnadsbranschen: Ett alltmer ansträngt säkerhetsläge som ställer nya krav. Skyddsrumsfrågorna aktualiserades i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Men här märks också Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, som i våras lämnade över sitt delbetänkande. Där föreslås det att en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel skapas och att Tillväxtverket, SGU och Boverket får nya ansvar inom det civila försvaret.
– Det är första gången detta område finns med i vår rapport. Vi ser tydligt att det är ett område där branschen behöver börja fundera på hur man blir en del av totalförsvaret, säger Amanda Tevell.
I rapporten sammanfattas ett antal myndigheters redogörelser av sin syn på hotbilden, och hur man menar att samhällsbyggnadssektorn behöver ta en aktiv roll i att utveckla Sveriges motståndskraft.
– Där märks bland annat MSB:s vägledning ”Inbyggd Säkerhet” som handlar om hur man i stadsplaneringen behöver förebygga sådana händelser som terrorattentatet på Drottninggatan. Men det måste ske utan att vi skapar gated communities. Vi måste värna det öppna samhället och där kommer det att finnas många målkonflikter, säger Amanda Tevell.
Hon menar att det också finns en ökad risk för cyberattacker som måste vägas in när branschen genomgår en snabb digitalisering. Amanda Tevell menar också att det är dags att förbereda sig på det värsta, att fastigheterna måste kunna driftas om krisen eller kriget kommer.
– Det kunde vi se smakprov på under energikrisen där man var tvungen att ransonera vilka samhällsfunktioner som skulle prioriteras i elförsörjningen. Man måste ha en förberedelse för hur man säkerställer sin drift i ett sådant läge, säger Amanda Tevell.
Här finns det affärsmöjligheter på en växande effektmarknad.
Ett perspektiv där många precis står och stampar är att påbörja förberedelser för dyrare effekt. Under första kvartalet 2025 övergår avräkningsperioden för el från 60 minuter till 15 minuter. Syftet är att harmonisera elmarknaderna i EU och bättre hantera varierande elproduktion. Det öppnar upp för energiföretagen att erbjuda kundlösningar baserat på större flexibilitet i effektuttag.
– Några är långt framme, men jag tror att den stora majoriteten inte är på denna fråga riktigt än, säger Amanda Tevell.
Elnät och effekt blir allt dyrare, men här kan det också finnas fördelar då fastigheter inte har samma behov av momentan energi som många andra branscher.
– Det innebär att man som fastighetsägare kan bidra med resiliens i elsystemet genom att bli en buffert för andra industrier som har behov av effekt. Här finns det affärsmöjligheter på en växande effektmarknad, konstaterar Amanda Tevell.
Återbruk och cirkularitet är områden som stått i fokus det senaste året. Men Amanda Tevell pekar på hur rapporten lyfter en kanske lite bortglömd del – nya strategier för cirkulär hantering av de 60 till 200 miljoner ton schaktmassor som ska hanteras årligen.
– Att flytta sten och massor kanske inte är det sexigaste området. Men det kan bli en väldigt effektiv klimatåtgärd, eftersom det rör sig om så stora volymer. Förbättrad masshantering har potential att minska EU:s utsläpp i storleksordningen en procent. Det kan jämföras med flygindustrin som står för cirka tre procent av EU:s årliga utsläpp, säger Amanda Tevell.
Ett område som är väl känt för de flesta aktörer är frågor kring kontorets nya roll – men där rapporten konstaterar att branschen söker svar och testar lösningar. Rubriken i rapporten är ”Ännu ingen konsensus kring kontorets nya roll”.
– Det vi kan se är att det blir ännu tydligare grupper med specifika behov. Det går inte längre att utgå från att det finns en lösning som passar alla kontorshyresgäster. Ett intressant pilotprojekt vi lyfter fram är Sthlm 3:2, initierat av Skanska Fastigheter och Forsling United i Hammarby Sjöstad. Där har man testat en delningsbaserad affärsmodell. Två bolag delar samma yta – det ena bolaget nyttjar kontoret tre dagar i veckan och det andra bolaget två dagar, säger Amanda Tevell.
Hennes råd är att som fastighetsägare vara närmare hyresgästen och inte agera i panik på första bästa rapport om kontorshyresmarknaden.
De andra tre insikterna i rapporten är:
• Att CSRD-rapporteringen synar den faktiska hållbarhetsförflyttningen.
• Hur förvaltningsorganisationerna formar nya arbetssätt kring digital teknik i fastigheterna.
• Att systematisk arbetslivskriminalitet i branschen kräver ytterligare åtgärder.
