Trots att bopriserna sjunker har det blivit svårare för förstagångsköpare och barnfamiljer som ska köpa sin första större bostad. Det enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet.
Som nybliven chef för Riksbanken sa Erik Thedéen i våras att ”en viss nedgång på bostadsmarknaden kan vara positivt för de som ska ta sig in på bostadsmarknaden. ” I den färska rapporten ”Prisfall och köpkraft på bostadsmarknaden” har analysföretaget Evidens, på uppdrag av Mäklarsamfundet, undersökt om möjligheten för unga vuxna att köpa en första lägenhet verkligen har stärkts de senaste tre åren.
Rapportens slutsats är att utgången snarare blivit den omvända.
[ Annons ]
Trots lägre bostadspriser har det blivit svårare för unga att flytta. Lägre bostadspriser har inte tillnärmelsevis kompenserat för ökande levnadskostnader och brant stigande ränteutgiftskurvor.
En av rapportens slutsatser är att nästan 40 procent av de i Stockholm som klarade ett bostadsköp 2021, nu inte längre kan genomföra köpet och få lika mycket pengar över till annan konsumtion och sparande, trots det stora prisfallet. Barnfamiljer som vill köpa villa har fått det mest svårt i Karlstad där det är 46 procent färre som har samma möjlighet att efterfråga ett småhus.
Med anledning av rapporten argumenterar André Nilsson, bostadspolitisk expert på Mäklarsamfundet, för snabba åtgärder. Han skriver på DN Debatt:
”Om inte ansvariga politiker kan blåsa nytt liv i rörligheten på bostadsmarknaden riskerar vi att svika en hel generations drömmar om att bilda familj, flytta hemifrån och kunna tacka ja till jobb.”
Han vill se tre reformer:
1. Genomför det förslag om startlån som ligger på regeringens bord.
2. Bort med amorteringskrav och kreditrestriktioner som missgynnar unga.
3. Sänk flyttskatterna. En minskad transaktionsskatt med en procent skulle öka rörligheten med upp emot 20 procent, enligt André Nilsson.
