Antalet vräkningar fortsätter öka. Så också vräkningar där barn är inblandade – 37 fler än året innan. Det visar Kronofogdens statistik över 2024.
Bottennoteringen var år 2016, men sedan dess har antalet barn som drabbas av vräkningar ökat med 83 procent. Ska man lyfta någon ljuspunkt i den statistik som Kronofogden presenterade under tisdagen så är det att barn som vräktes från sitt permanentboende minskade något under 2024 – från 411 barn under 2023 till 391 barn under 2024.
Men sammantaget, det vill säga både barn som är permanent boende, samt de som är växelvis boende eller umgängesbarn hos den som blir vräkt, har det skett en ökning med 5 procent till 711 barn.
[ Annons ]
Är barn inblandade i en vräkning så är socialtjänsten alltid med i arbetet
– Alla vräkningar där barn berörs ser vi allvarligt på, men det är positivt att antalet vräkningar där barn förlorar sitt permanenta boende inte ökar. En vräkning har stora konsekvenser för den som är med om det, inte minst för familjer med barn. Är barn inblandade i en vräkning så är socialtjänsten alltid med i arbetet, säger Davor Vuleta privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Att vräkningar där barn berörs ökar går såklart hand i hand med att det sammanlagda antalet genomförda vräkningar har på ett år ökat med 10 procent, och med 21 procent sedan 2022. Just detta år har ökningen varit störst i Norrköping, Nyköping och Haninge.
De bakomliggande orsakerna är knappast någon överraskning. Davor Vuleta pekar på ett allmänt ekonomiskt tufft läge för hushållen de senaste åren. Skuldsättningen hos Kronofogden ökar kraftigt och fler kan inte betala hyran. Sannolikt kan det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer i viss mån dämpat antalet vräkningar där barn berörs.
Men den samlade skuldbördan uppgick vid årsskiftet till 138 miljarder kronor – störst i ålderskategorin 35–44 år, där många barnfamiljer återfinns. Det är en tickande bomb, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna.
– Att förhindra att barn vräks är en ambition alla står bakom, och Sverige antog 2007 en nollvision avseende sådana vräkningar. Likväl går utvecklingen åt fel håll, säger Martin Lindvall.
Han menar att lösningarna måste vara ett delat ansvar. På politikområdet tycker han att det främst handlar om att minska utanförskapet och ge fler möjlighet att klara boendekostnaderna med en förvärvsinkomst. Men det behövs även mer riktade insatser. Martin Lindvall vill se reformer på tre områden:
• Ett moderniserat bostadsbidrag tillgängligt för fler typer av hushåll än i dag. Martin Lindvall föreslår en ny konstruktion:
– Grunda bidragsbeloppet på de månatliga inkomstuppgifterna i arbetsgivardeklarationerna i stället för att som nu basera det på en bedömning av framtida inkomster under året. Dagens ordning medför risk för stora återbetalningskrav och en skuldsättning som gör att hushåll hamnar hos kronofogden i onödan. Försäkringskassan har ett sådant uppdrag, men ingen vet om och när det kommer på plats.
• Att se till att det finns rutiner och resurser för vräkningsförebyggande arbete i alla kommuner.
I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 svarade en majoritet, 251 kommuner, att man har ett vräkningsförebyggande arbete.
– Men det spretar för mycket vad och hur man gör, säger Martin Lindvall.
Exempelvis uppger hälften att de har uppsökande verksamhet, en tredjedel har en uppgörelse med hyresvärdar om samverkan i enskilda ärenden och ungefär var femte kommun har en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer blir avhysta. Vanligast är att kommunen samverkar med allmännyttan, det går inte att utläsa ur statistiken i vilken grad samverkan även inkluderar privata värdar.
– Det bör finnas ”en väg in” för hyresvärdar när de behöver underrätta socialförvaltningen om hyresgäster som har problem, säger Martin Lindvall.
• Ibland är vräkning oundvikligt, och då behövs det riktade insatser för att lindra effekterna för den enskilda familjen, anser Martin Lindvall. Han lyfter de sociala kontrakt som redan idag erbjuds av både kommuner och ideella organisationer. Men han menar att det vilar ett ansvar både på rikspolitik och kommuner att utveckla dessa och se till att de tillämpas konsekvent.
Barnens rätt till en trygg bostad kan inte hänga på en hyresvärds välvilja.
I många delar är Fastighetsägarna överens med Hyresgästföreningen i denna fråga. Hyresgästföreningen gick tillsammans med Sveriges Stadsmissioner ut med krav på skärpt lagstiftning och obligatorisk samverkan mellan hyresvärd, socialtjänst och Kronofogden.
– Barn i den här utsatta situationen berättar att de hade velat ha mer stöd från socialtjänsten för att förhindra att familjen blev vräkt. Om den lokala samverkan kring det vräkningsförebyggande arbetet som i dag är frivilligt blir obligatoriskt kan åtgärder sättas in i tid som förhindrar att barnfamiljer vräks. Barnens rätt till en trygg bostad kan inte hänga på en hyresvärds välvilja eller om de råkar bo i en kommun som valt att jobba aktivt med vräkningsförebyggande arbete, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
En ny socialtjänstlag med krav på att socialtjänsten ska arbeta förebyggande är också aviserad i år.
– Att människor vräks från sina bostäder är ett misslyckande för alla, när vräkningarna berör barn och de får flytta runt i otrygga boenden är det mycket allvarligt, det tror vi att alla aktörer är överens om. Nu kommer en ny socialtjänstlag, med fokus på det förebyggande arbetet och Socialstyrelsens har fått regeringsuppdrag att öka kunskapen om kommunernas arbetssätt för att förebygga vräkningar. De ska också lämna förslag på åtgärder för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Vi ser att dessa delar stärker kommunernas arbete med att förebygga vräkningar ytterligare, säger Roy Melchert, sektionschef SKR.
Statistiken från Kronofogden visar att det arbete som redan sker ofta ger resultat. Av de ansökningar om vräkning som inkom under 2024, återkallades 59 procent.
Att vräkningar går att förebygga blir också tydligt när Fastighetstidningen pratar med Robin Wilhelmsson, Kommunikationschef på Heimstaden. Han framhåller att kommuner som tar problematiken på allvar lyckas bäst.
– Det är väldigt tydligt att vissa kommuner har en uttalad strategi, eller ett engagemang för sakfrågan. Och det underlättar något enormt att de finns där redan när vi tar kontakt. Vi behöver inte sälja in dem på att det här är en viktig fråga. Och det gör ju all skillnad i världen skulle jag säga. Det blir väldigt mycket smidigare, säger Robin Wilhelmsson.
Imorgon kommer en längre intervju med Robin Wilhelmsson och Marie Jacobsson, bosocial samordnare hos Heimstaden Region Malmö, om Heimstadens vräkningsförebyggande arbete.
Det hörs inte sällan röster för att helt enkelt förbjuda barnvräkningar, ofta med hänvisning till Barnkonventionen. Martin Lindvall menar, även om alla självklart ställer sig bakom ambitionen att inga barn ska vräkas, att verkligheten är något mer komplex.
Inte sällan finns det bakom en vräkning på grund av en hyresskuld också en mer djupgående problematik, där en hyresvärd kan behöva ta hänsyn till drabbade grannar.
– Man behöver också se till förutsättningarna att familjen långsiktigt kan betala hyran. Saknas det, så spelar ju den aktuella hyresskulden mindre roll, om inte stat eller kommun kan koppla på ett ekonomiskt stöd som löser det, säger Martin Lindvall.
Han vänder sig också emot argument som att sänkta eller avskaffade inkomstkrav hos hyresvärdar skulle lindra problematiken.
– I praktiken skulle det snarare öka de berörda familjernas utsatthet. Kraven handlar om långsiktig betalningsförmåga och utgör i det avseendet ett skydd för både hyresvärd och hyresgäst. Att det saknas inkomstkrav gör det inte lättare att betala hyran om hushållets olika inkomster är otillräckliga, säger Martin Lindvall.
I förlängningen skulle det skapa en situation där man helt enkelt inte behöver betala hyra eller sköta sig som barnfamilj, konstaterar han.
Ulrica Runemar, som utreder frågor kopplade till ekonomiskt bistånd på SKR, tar inte ställning till ett eventuellt lagkrav på samverkan. Men hon poängterar att det är viktigt att hålla i minnet att behoven ser väldigt olika ut.
– En del kommuner är väldigt små och det är ytterst sällan förekommande att någon behöver vräkas. Då måste det såklart skilja sig hur man arbetar mot exempelvis en kommun som Stockholm.
Bra om man då istället i högre grad faktiskt utnyttja de resurser som redan finns, menar Ulrica Runemar.
– Ute i kommunerna kämpar ofta budget- och skuldrådgivare att kunna nå människor i ett tidigare skede. Där är det bra att som hyresvärd känna till vad det finns för möjligheter till skuldrådgivning i kommunen. Och att man med fördel kan förmedla kontakt innan det gått så långt att en vräkning är aktuell.
