Över 9 400 barn har minst en förälder i en hemlöshetssituation. Fler än 1 800 barn vistas i olika akuta eller tillfälliga boenden. Det visar Socialstyrelsens senaste hemlöshetskartläggning.
Det är färre personer som befinner sig i de mest akuta bostadssituationerna nu jämfört med den förra kartläggningen 2017. Det visar Socialstyrelsens nya nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning. Denna bygger på uppgifter från kommunernas socialtjänster, från civilsamhällets verksamheter som möter personer i hemlöshet och från personer i hemlöshet. I mätningen är det drygt 27 000 personer som befann sig i akut eller tillfällig hemlöshet eller som hade långsiktiga boendelösningar, men utan egna bostadskontrakt.
Det handlar med andra ord om människor som sover under bar himmel, i trappuppgångar eller befinner sig i annan typ av akut eller tillfällig hemlöshet.
– Att fler än 27 000 personer är en hemlöshetssituation är dock något som måste tas på stort allvar och föranleda ytterligare åtgärder. Det är också mycket bekymmersamt att så många barn inte har något tryggt boende, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.
Men det kan också vara så att de hamnat i en akut hemlöshetssituation.
Det handlar också om de över 9 400 barn som har minst en förälder som är i en hemlöshetssituation. Av dessa vistas fler än 1 800 helt eller delvis med sina föräldrar på olika akuta eller tillfälliga boenden.
– Den vanligaste orsaken till att föräldrar vistas på akuta eller skyddade boenden med sina barn är att de behövt undkomma våld och hot, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen
Hon pekar på att det finns en tydlig koppling till den allt mer utbredda strukturella hemlöshet – som Socialstyrelsens kartläggning alltså inte mäter.
– Men det kan också vara så att de hamnat i en akut hemlöshetssituation efter att familjen vräkts från sin bostad eller ett andrahandsboende, säger Stina Hovmöller.
Då handlar det om svårigheten att få ett eget boende på grund av brist på hyreslägenheter och långa kötider, avsaknad av en stabil inkomst, skulder eller betalningsanmärkningar och för att det är höga krav på att bli hyresgäst.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, menar att fastighetsägare har en viktig roll att spela.
– Hushåll som vräkts från sin bostad har särskilt svårt att få en ny bostad. Att undvika vräkningssituationer, i synnerhet om det finns barn utan alternativ bostad hos en annan förälder inblandade, är därför oerhört angeläget. För det krävs det tidiga insatser, väl fungerande rutiner på plats hos både hyresvärdar och kommunen – och inte minst en upparbetad samverkan mellan de senare och eventuella ideella organisationer på orten, säger Martin Lindvall.
Antalet barn som är med om en vräkning har ökat årligen sedan den förra hemlöshetskartläggningen 2017 och under 2022 var det 575 barn i familjer som vräktes från sina boenden.