Vinst står inte i konflikt med bostadsförsörjning, det är en förutsättning. Det anser Cathrine Holgersson som tar över vd-stolen på Sveriges Allmännytta i början av nästa år. Hon anser att nyproduktion inte löser bostadsbristen för de som står längst från bostadsmarknaden.
Vad skulle du säga är allmännyttans roll i dag?
– Allmännyttan finns för att säkerställa att man ska kunna erbjuda boenden i kommunerna. Jag har svårt att se att det finns något annat system i något annat land som har gett samma högsta lägstanivåer på bostäder som vi ändå har i Sverige, och det mycket tack vare de allmännyttiga bolagen.
[ Annons ]
Men om det är ett kommunalt eller privat bolag – spelar det någon roll ur ett bostadsförsörjningsperspektiv?
– Ja, jag skulle säga att det har en jättestor betydelse. Det är ju trots allt så att resultatet inte ska maximeras utan det ska råda en balans. Jag ser även många exempel på att vi tar ett större bostadsansvar än vad många privata har möjlighet att göra.
En del kritiker menar att det inte går att förena en vinst till kommunen samtidigt som man ska hålla låg hyra och ge möjlighet för bostad för alla?
– Min bedömning är, efter 13 år på Gavlegården, att det går. För att ett bolag ska kunna vara affärsmässigt, och ha förutsättningar för att bidra till samhällsnyttan, kan vi inte arbeta med nollresultat. Det måste finnas medel till satsningar. Så jag ser inte att vinst står i konflikt med bostadsförsörjning, det är en förutsättning.
Bör ni ta mer ansvar för de grupper som inte har råd med höga hyror?
– Jag tycker diskussionen om social housing är märklig – att allmännyttan ska bygga de nya bostäderna för de som står längst ifrån bostadsmarknaden. Vi har ju ett kösystem där det finns massor med möjligheter att jobba med olika sociala förturer. Även om vi bygger med enkel standard så kommer det nyproducerade alltid vara dyrare än det äldre.
Vad skulle hända om ni ändå tvingas ta mer av det ansvaret?
– Då skulle vi inte ha några marginaler alls för att upprätthålla det som vi menar är högsta lägsta kvalitet i våra boenden. Jag anser att det systemet vi har i dag med affärsmässighet är framgångsrikt – alternativet är annars ett rent subventionerat skattefinansierat boendesystem.
Affärsmässighet förutsätter väl även att hyran följer kostnaderna. Hur ser du på hyresutvecklingen den senaste tiden?
– Det börjar bli väldigt svårt eftersom vi har många gamla bostäder som behöver renoveras till höga kostnader. Vi hade förhoppningar om att trepartsöverenskommelsen skulle vara ett bra instrument att lösa knutarna med, men det känns inte som att vi nådde dit.
Vilka är problemen i förhandlingarna om hyran anser du?
– Gavlegårdarna har haft ett bra samtal med hyresgästföreningen under våren 2024 efter att vi i flera år varit mycket missnöjda med processen lokalt. Nu är vi helt överens om att vi måste komma med en tydligare lokal överenskommelse och den har vi precis signerat, och den har sin utgångspunkt i treparten.
Finns det någon stor utmaning?
– Det är bland annat att vi har en stor mängd bostäder byggda under miljonprogramsperioden med låga snitthyror och stort underhållsbehov. När vi förhandlar procentsats i stället för kronor per kvadrat leder det till att vi får mindre pengar att underhålla för. Vilket ger sämre bostäder för våra hyresgäster.
Så hur löser man knutarna?
– Här måste vi hitta sätt att förfina treparten och kanske hitta en lokal överenskommelse där man säger vad man vill. När kostnaderna drar i väg som de har gjort och vi inte får någon kompensation, så kommer vi att få sämre bostäder. Vi ska hantera klimat-anpassningen av husen och frågan är hur dåliga vi vill att de ska bli. Det finns ju inga andra pengar att hämta än från hyran.
