Frågan uppkom i ett samtal jag hade med en före detta styrelseledamot i en bostadsrättsförening, och den har även dykt upp tidigare. Det är inte helt ovanligt att medlemmarna i en förening hjälps åt med en del av fastighetens skötsel för att hålla kostnader nere och därmed avgifterna. Det kan röra sig om att ha […]
Frågan uppkom i ett samtal jag hade med en före detta styrelseledamot i en bostadsrättsförening, och den har även dykt upp tidigare. Det är inte helt ovanligt att medlemmarna i en förening hjälps åt med en del av fastighetens skötsel för att hålla kostnader nere och därmed avgifterna. Det kan röra sig om att ha gemensamma trädgårdsdagar eller ett schema för städningen av trapphus. I samband med dessa aktiviteter uppkommer alltid frågan vad man ska göra med dem som inte deltar. Många gånger har jag hört att föreningen beslutat att lägga på en avgift på avin, en form av straffavgift, för dem som inte deltar i den gemensamma skötseln av fastigheten.
[ Annons ]
Det är svårt att få alla medlemmar att engagera sig i underhållet av fastigheten och de gemensamma utrymmena, och det finns många varianter på hur man skapar engagemang. Jag vet en bostadsrättsförening i Malmö där många av medlemmarna är med på ”gårdsfixardagen”. De engagerar sig verkligen och gör om gården beroende på hur strukturen ser ut i fastigheten just nu, möjligheter för barnen att leka och ha en sandlåda, plats att sitta och fika, en grill, bra cykelskjul och sophantering med mera. Detta får den trevliga effekten att medlemmarna lär känna varandra och de brukar avsluta dagarna med gemensam grillning eller fika beroende på vad de gjort och vilken del av året det är. Detta har gjort att det finns en väldigt bra sammanhållning i föreningen.
Men frågan återstår ju ändå, då inte alla medlemmar är med på dessa dagar. ”Vad kan man göra åt dessa?” Grunden med bostadsrättsföreningar är att gemensamt förvalta en fastighet och kunna påverka både boendemiljö och i viss mån boendekostnaden. Trots detta kan ingen bostadsrättsförening tvinga medlemmar att delta i den gemensamma förvaltningen eller hota med sanktioner om de inte deltar.
Man ska kunna förutse och beräkna sina boendekostnader.”
Så vad är det då för avgifter en bostadsrättsförening får ta ut av sina medlemmar eller kan föreningen besluta om vilka avgifter som helst? Bostadsrättslagen anger att de avgifter som en bostadsrättsförening får ta ut av dess medlemmar är insats vid upplåtelsen av bostadsrätten och årsavgift för den löpande verksamheten. Om det anges i föreningens stadgar får man även ta ut upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift. Utöver dessa avgifter får föreningen inte ta ut något av sina medlemmar.
Det vanligaste är att årsavgiften fördelas i enlighet med andelstalen i föreningen men stadgarna kan avvika här. I den mån det gäller fördelningen av vissa kostnader som normalt ingår i avgiften kan dessa fördelas på annat sätt än andelstalen, beräkningsgrunden kan då vara yta eller förbrukning i stället för andelstalen. En anledning till att föreningen inte får lägga några extra avgifter på medlemmarna utöver de uppräknade kan vara att man drar en parallell till hyreslagstiftningen som säger att hyran ska vara till summan bestämd. Man ska kunna förutse och beräkna sina boendekostnader.
Det alternativ som föreningen kan välja om det är för dålig uppslutning bland medlemmarna i bostadsrättsföreningen är att köpa dessa tjänster. Det blir en högre driftskostnad i föreningen och det i sin tur kan synas på avgiften. Vinsten för föreningen blir att det blir lika för alla i föreningen och skötseln vilar inte på några få medlemmar som det kan bli i vissa föreningar. Lagstiftaren har gett ett uttryck om att vissa typer av kostnader ska bäras kollektivt i en bostadsrättsförening. Så bostadsrättsföreningar: Ta en funderare på hur ni vill att er förening ska fungera och var ni vill lägga er tid och kraft.
Monica Holmberg, fastighetsjurist Fastighetsägarna Syd
monica.holmberg@syd.fastighetsagarna.se
