Höga krav på komfortkyla, med ständigt 21 grader inomhus trots värmebölja, driver på höga kostnader för kylteknik och energi-användning. Många fastighetsbolag försöker motarbeta denna utveckling genom att acceptera högre inomhustemperaturer.
Människan trivs bäst vid 21–22 ?grader inomhus, en temperatur som brukar var riktvärde på många arbetsplatser. I många lokaler krävs kylning under sommarhalvåret för att hålla denna temperatur. Och ju hetare utomhusklimat, desto hårdare belastning på kylmaskiner och fjärrkyla.
[ Annons ]
För att vara beredd att alltid ge 21 grader inomhus vid riktiga värmeböljor, krävs rejäl kapacitet på kylmaskineriet. Och när väl värmeböljan kommer skenar energianvändningen. Med andra ord, höga krav på komfortkyla kan bli dyrt och energislösande.
Det finns en medvetenhet om detta bekymmer hos många fastighetsbolag med lokalhyresgäster. En vanlig motstrategi tycks vara att acceptera lite högre temperaturer i lokaler och kontor, och därmed minska kraven på kylsystemet.
–?Normalt håller vi 21–22 grader inomhus. Men blir det väldigt varmt låter vi temperaturen följa med uppåt. Dock ska det inte diffa mer än fem grader mellan inomhus och utomhus. Blir det för stora skillnader ökar risken för förkylningar, säger Håkan Szasz, teknisk chef vid Klövern.
Detta betyder att Klövern håller normaltemperaturen upp till 26–27 grader utomhus, sedan åker temperaturen inomhus uppåt i takt med att värmen ute stiger. Vid riktiga värmeböljor kring 30-strecket blir det förstås svårt att hålla ett optimalt inneklimat, men det är dock sällsynt på våra breddgrader.
Hos Akademiska Hus låter man rumstemperaturen stiga, när utetemperaturen drar över en viss nivå, oftast från 25 grader och uppåt, uppger Tomas Hallén, som är teknisk direktör.
Höga krav på komfortkylan har drivits från kundsidan, men det börjar ske en ändring, framgår av Nicklas Walldan, teknisk chef vid Vasakronan.
–?Vi har tidigare mött orimligt strama krav på inomhusklimatet. Till en del har det berott på att många hyresgäster anlitat professionella rådgivare, som hjälpt kunderna med kravställandet. Men kravställarna har inte inte riktigt känt till konsekvenserna, det har blivit orimliga krav på tekniklösningar, som varken är bra miljö- eller resursmässigt, säger Nicklas Walldan.
–?Överdimensionerade klimatsystem blir ju dyrt både för oss och för hyresgästen, och nyttan är ju väldigt liten, menar han.
Hos Vasakronan vill man bromsa denna energislösande utveckling, genom samverkan med kunderna. Detta görs genom företagets gröna hyresavtal, som innebär att hyresgästen får acceptera större temperaturvariationer.
–?Gröna hyresavtal innebär att även kunderna får incitament att bidra till en minskad energianvändning. När vi då sparar energi, delar vi och hyresgästen på den ekonomiska vinsten, framhåller Nicklas Walldan.
Nästan hälften av Vasakronans hyresgäster har gröna hyresavtal. Att de måste tolerera större variationer i temperaturer, har inte påverkat kundnöjdheten kring faktorn inomhusklimat. Totalt sett har kundnöjdheten ökat för varje år, trots att energiförbrukningen minskat med 30 procent de senaste 5 åren, nämner han.
–?Man måste berätta och involvera hyresgästerna i vad vi gör i husen och med klimatsystemen. Om de vet vad de kan göra och hur mycket energi de sparar, så känner de sig mer delaktiga.
Tips och råd
Om kylsystemet får svårt att klara ett lagom svalt inneklimat, så informera och förklara detta för hyresgästerna. Gör det gärna i god tid innan värmen stiger.
Temperaturer inomhus är ett komplicerat område, med många faktorer att ta hänsyn till. Många goda råd finns i dokumentet ”Temperatur inomhus” från Social-styrelsen (ISBN: 91-7201-972-7).
