Internt kallas hon skämtsamt för Vasakronans kollektiva tagelskjorta. Anna Denell har mer än någon annan i branschen propagerat för ökad hållbarhet. Vår reporter Erik Hörnkvist följde henne ett hektiskt dygn under Almedalsveckan.
Utvecklingsmoral, landsförräderi, sommarlovsstöd och barnmiljard. Nej, det var inte i partiledartalen som de stora visionerna fanns i årets upplaga av Almedalsveckan. Det var i mediaskuggan, på de lite mindre scenerna bara några kvarter bort, som de verkligt samhällsförändrande idéerna diskuterades. Här talades det om en helt ny hållbar ekonomi präglad av delandets principer. En trevande revolution eller bara floskler för att nå ut i bruset?
Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, hör till dem som tänker genomföra detta. Vi följde henne ett dygn under Almedalsveckan för att försöka få en bild av henne och vart Sveriges största fastighetsbolag, och därmed troligen också stora delar av branschen, är på väg.

tisdag kl: 14:08
Själv är Anna Denell för tillfället på irrvägar. Nog för att hållbarhetsarbetet numera spänner brett, men att hon hamnat på seminariet ”Ta liften till fjällvärlden – besöksnäringens transportutmaningar i norr” var en ren felläsning i programbladet.
Vissa saker tenderar att sägas så ofta att det blir en sanning. Som att globaliseringen är något helt nytt när det i själva verket är en process som hållit på i hundra år.
tisdag kl: 14:15
Besöker seminariet ”Omvandlingen av Sverige”
Snabb rockad, ny scen och nya ämnen. Anna Denell är nyfiken på vad digitalisering, urbanisering och kulturell mångfald kan innebära för det framtida Sverige. En twittrare kallade Almedalen för ett LinkedIn-Roskilde och vi bevittnar just nu ett mördande segt gitarrsolo. När han (vi låter honom vara anonym) utbrister ”och jag kan fortsätta hur länge som helst” är det ännu fler mobilskärmar som kastar sitt kalla ljus i åhörarnas ansikten. Även Anna Denell passar på att kolla sitt flöde.
– Tur att twitter finns. Det bästa som sägs någon annanstans kan man alltid läsa där, säger Anna.
Men dolt bakom den monotona svadan är det radikala idéer om en ny ekonomisk världsordning som presenteras.
En viss skepticism är befogad, menar Anna Denell.
– Vissa saker tenderar att sägas så ofta att det blir en sanning. Som att globaliseringen är något helt nytt när det i själva verket är en process som hållit på i hundra år.
Men samtidigt:
– Jag tror att sharing economy kommer att få stora konsekvenser. Att digitaliseringen driver på ett helt nytt ekonomiskt system där ägande bytts ut mot delande, även om det inte heller är något nytt egentligen.
Faktum är att digitaliseringen redan nu minskat behovet av kontorslokaler. Det går att sitta var som helst och företag behöver inte lika mycket plats för att förvara papper och pärmar. Anna Denell ser också hur delningsekonomin och digitalisering skapar möjligheter.
– Det är inte hållbart att de flesta kontorslokaler- står tomma en stor del av veckan. Andra kan använda dem kvällstid eller på helger, exempelvis till kvällskurser.
Hon tror att utvecklingen kommer att leda till helt nya affärsmodeller och en annan struktur i hyresavtalen. För att möta efterfrågan på ökad flexibilitet har Vasakronan bland annat tagit fram nya hyresavtal utan bindningstid. Man inser snabbt att hon som hållbarhetschef har ett finger med i det mesta som rör Vasakronan.

tisdag kl: 15:02
Besöker seminariet ”Tonvis med gods – hur klarar kommunerna den utmaningen?”
Transportfrågor hör till det som hamnat allt högre på Anna Denells agenda. Hon är troligen den enda representanten från fastighetsbranschen här, och hon är lite kritisk mot sin egen bransch.
– Jag tror att vi måste börja intressera oss mer för vad som händer utanför husen.
När vi senare passerar Donners plats håller någon, täckt av ett stort tygsjok (oklart varför), upp en lapp med texten ”Odlad hälsa”. Vi är på språng och hinner inte fördjupa oss närmare, även om budskapet har bäring på privatpersonen Anna Denell.
Hon är för det första så gott som vegetarian.
– Jag äter kött ibland. Men väljer oftast vegetariskt för miljön och hälsans skull.
Och hon när ett stort odlingsintresse. Ett tag hade hon trädgårdsbutik i garaget tillsammans med en kompis. Men det gick så pass bra att kollegan flyttade till större lokaler och Anna avvecklade sitt engagemang.
Tisdag kl: 16:13
Deltar i seminariet ”Hur tacklar vi framtidens klimat- och energiutmaningar?”
När Anna Denell kliver upp på scen för att berätta om Vasakronans framgångsrika arbete med energieffektivisering intar hon automatiskt tredje position i balett. Fötterna vinklade 90 grader. Efter ett tag växlar hon till första position, vinklade 180 grader.
– Nej, jag har inte dansat balett på någon högre nivå. Men kanske sitter det kvar sen jag var fyra och dansade, skrattar hon när jag frågar efteråt.
Anna Denell utstrålar scennärvaro och jag får hela tiden känslan av att hon är oerhört intresserad av vad övriga panelmedlemmar har att säga.
– Om jag är det? Anna skrattar. Kanske inte alltid. Men man måste ju hänga med. Det blir pinsamt om man får en följdfråga på vad någon annan sagt och man inte lyssnat.

Skeptikern i mig säger att närvaron i Almedalen trots allt kanske bara är en show för att teckna ännu ett lönsamt kontrakt.
– Jag skulle personligen inte känna mig bekväm om min närvaro här bara handlade om att göra affärer. Men inte heller skulle jag vara bekväm om det bara var ren lobbyism grundad i en privat övertygelse. För mig är det viktigt att hållbarhetsarbetet stärker Vasakronans värde, annars är det inte intressant för mig.
Företag kan aldrig bli framgångsrika i en värld där människor och planet inte mår bra.
Anna Denell berättar att hon var intresserad av gröna frågor (den tidens hållbarhet) redan när hon gick på lantmäterilinjen på KTH. Men det falnade när hon märkte att omgivningens intresse var svalt. Hon behöver ett sammanhang. Det fick hon när hon flera år senare lyssnade på Anders Wijkman.
– Jag drivs av ett rent känslomässigt engagemang. Kanske hade jag kunnat välja att engagera mig i exempelvis Greenpeace. Men jag insåg tidigt den nära kopplingen till framtida lönsamhet. Företag kan aldrig bli framgångsrika i en värld där människor och planet inte mår bra.
En annan viktig hållbarhetsfråga hon driver är jämställdhet.
När hon sökte in på KTH var bara drygt tio procent av de civilingenjörsutbildade kvinnor. I Annas fall var yrkesvalet dock inget aktivt ställningstagande för jämställdhet.
– Jag gick den enda linjen där tjejer var i majoritet. Det var nog först när jag kom ut i arbetslivet som det märktes att fastighetsbranschen av tradition var väldigt manlig.
Hon konstaterar att det sker en positiv utveckling där fastighetsbranschen ligger i topp i Allbrightstiftelsens branschvisa kartläggning av andelen kvinnliga vd:ar.
Är du själv aspirant?
– Hade du frågat för ett par år sedan hade jag nog sagt ja. Men sen jag inriktade mig på hållbarhetsfrågorna drivs jag mer av att få ett litet inflytande över många, än ett stort över relativt få människor.
Tisdag kl: 17:52
Mellanlandar på hotellet
Efter ett snabbt ombyte på rummet är Anna i sällskap med Vasakronans kommunikatör Rebecca L Thorell på väg till ett mingel i hållbarhetens tecken. Halvt på skämt, halvt på allvar kallar Rebecca Anna för ”Vasakronans kollektiva tagelskjorta”.
Tisdag kl: 19:12
Lyssnar på Ebba Busch Thor i Almedalsparken
Det blev ett kort mingel eftersom Anna vill lyssna på partiledartalet. Det ingår i att vara här menar hon.
– Känner du hur underbart Schersminen doftar, säger hon när vi står i parken.
Den solvarma idyllen bildar en bjärt kontrast till Ebba Busch Thors krav på att hemvändande -IS-krigare ska kunna dömas för landsförräderi.
Anna Denell är noga med att inte värdera det politiska budskapet, utan bara lyssna. Men när Ebba Busch Thor säger att kvotering är orättvist kan hon inte riktigt hålla sig.
– De som är emot kvotering tänker nog inte på att vi i mångt och mycket redan gör det idag fast i helt andra former.
onsdag kl: 09:12
Möte i en privat trädgård på Vårdklockegatan
Jag väntar utanför en brunmålad dörr inramad av prunkande stockrosor. Innanför är diskussionerna redan i full gång – ett frukostmöte om nya transportlösningar som inte finns med i det officiella Almedalsprogrammet. Vid sidan av de 3 500 programpunkterna pågår även många slutna möten som kräver speciell inbjudan.
– Jag tycker i och för sig att de är bra, eftersom man får möjlighet att diskutera viktiga frågor på ett helt annat sätt. Men om det blir för mycket och de viktigaste samtalen flyttar in bakom stängda dörrar så tappar man själva poängen med Almedalsveckan.
Anna har ytterligare ett rundabordssamtal senare idag. Hon lovar att kolla om jag kan komma med som ”inbäddad journalist”.
onsdag kl: 09:32
Deltar i seminariet ”Kan transport som tjänst bli ett Netflix för mobilitet?”
Med andan i halsen får Anna Denell på sig mikrofonen och hälsar på de andra paneldeltagarna.
– Det här är det seminarium jag känner mig mest obekväm att delta i, eftersom jag inte har någon egentlig egen erfarenhet av ämnet. Men samtidigt det som jag ser fram emot mest, säger Anna.
Ämnet handlar om vi istället för att äga bilen kan köpa olika transporttjänster. Någon, kanske en stor fastighetsägare, skulle kunna lösa samordningsproblematiken genom att bygga på sitt erbjudande med en mobilitetstjänst. Anna tittar ut över publiken och säger:
– Jag ser det inte som att det handlar om vi vill att utan att vi måste. Om det inte går att ta sig till våra lokaler på ett vettigt sätt finns det en uppenbar risk att vi inte får några kontorshyresgäster.
Onsdag kl: 11:00
Möte i ett rum hyrt av en av de större revisionsfirmorna.
På villkor att hålla på anonymiteten får jag lyssna på det slutna samtalet. Ämnet är uppförandekoder och korruptionsrisker sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Deltagarna representerar olika näringar från bankväsende till industri.
– Problemen med dyra helikopterresor och dylikt har blivit mindre sedan vi stramade upp regelverket. Men det är problematiskt. Vi måste ju kunna skapa relationer. I internationella sammanhang är det normalt att man bjuder, säger representanten från bankvärlden.
Anna berättar att i hennes värld är standardscenariot bokstavligen något mer jordnära – tre toaletter har blivit över på bygget, vad gör byggledaren med dem?
– Men det är också en utmaning att få högre befattningshavare att inse att problemen inte bara finns längre ner i organisationen, fortsätter hon.
De andra nickar igenkännande.
Att hon lever som hon lär visade sig redan när vi skulle betala lunchen dagen innan.
Jag skulle gärna bjuda. Men då kanske det ser ut som att jag försöker köpa en positiv artikel.
Fakta/ Anna Denell
Född: 1972 i Uppsala.
Familj: man, tre barn och en hund.
Bor: i Bromma.
Tio frågor/ Anna Denell
Paradrätt i köket: Penne all’arrabiata. Jag är en fena på italienskt!
Favoritpryl: Alla som jag inte behöver äga själv, utan kan hyra eller låna.
Senast lästa bok: Ensam i Berlin av Hans Fallada.
Hit reser jag gärna igen: Dolomiterna, Italien, både sommar och vinter.
Vackraste byggnaden: Oj, det finns så många, men måste jag välja en så blir det Tessinska palatset i Stockholm.
Fulaste byggnaden: Det mesta som är byggt under 1980-talet.
Det här dansar jag gärna till: Avicii.
Om jag inte varit hållbarhetschef hade jag jobbat som: Trädgårdsmästare eller landskapsarkitekt.
Förebild: Johan Rockström.
Äter du det godaste godiset först eller sist? Först, tveklöst!