[ Annons ]

Illustration: Dennis Eriksson
Publicerat 18 februari, 2016

2016 – ett år med många förhandlingar

Avtalsrörelsen är en återkommande förhandling om löner och anställningsvillkor mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Under år 2016 löper flera kollektivavtal ut och måste omförhandlas. Nästan tre miljoner anställda omfattas.

Innan löneförhandlingarna inleds beslutar arbetsgivarorganisationerna och de fackliga förbunden på var sitt håll vad de ska ställa för krav. Parterna utgår alltid från avtalet som ska omförhandlas och startar alltså inte med ett ”blankt papper”. Att förhandla fram ett nytt kollektivavtal pågår ofta i mer eller mindre intensiva faser under flera månader och innebär ett givande och tagande för båda parter. Förhandlingsläget stäms fortlöpande av i parternas olika förhandlingsorganisationer.

[ Annons ]

Sedan 1997 har det så kallade industriavtalet fungerat normbildande för svensk lönebildning. Industriavtalet innebär att det är industrins parter som ”sätter märket” för övriga kollektivavtal. Industrisektorn är internationellt konkurrensutsatt och därför beroende av att lönerna inte ökar mer än i konkurrerande länder. Detta avtal utgör sedan ett riktmärke för löneökningen inom de övriga delarna av arbetsmarknaden.

Anette Nordenfelt, Kommunikationschef
Anette Nordenfelt,
Kommunikationschef

Om parterna inte kommer överens och förhandlingarna strandar, eller om ett varsel om konflikt meddelas, ska medlare kopplas in i förhandlingsprocessen. Medlare kan kopplas in efter att en av parterna varslat om stridsåtgärder eller om båda parter begär det. Deras uppgift är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna och på så sätt undvika en arbetsmarknadskonflikt.

Om parterna inte kommer överens trots medling finns det risk för att en konflikt bryter ut. Det kan handla om strejk, blockad, lockout eller någon annan stridsåtgärd. Huvudregeln är att konflikt bara är tillåten i kollektivavtalsförhandlingar, när parterna inte kommer överens och de gamla kollektivavtalen redan löpt ut. Ett undantag är så kallad sympatistrejk som får vidtas som stöd för parter på ett annat avtalsområde trots att arbetsfred råder.

När parterna kommit överens kan ett nytt avtal tecknas. När det är klart fortsätter förhandlingsarbetet ibland lokalt på företaget. Lokala avtal kan träffas inom ramen för det centrala avtalet, oftast sker det i förhandlingar mellan företaget och fackklubben. De lokala avtalen kan innebära ytterligare förmåner för de anställda som till exempel friskvård, måltidssubventioner eller företagshälsovård.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]