Trygghet, rykte och hur väl integrationen fungerar. Det är faktorer som påverkar attraktionen i miljonprogramområden. Störst trivsel finns hos de som bor i bostadsrätt.
Konsultföretaget Tyréns har gjort en nationell studie bland invånare i miljonprogramsområden. Drygt 3 400 personer i Malmö-, Göteborg- och Stockholmsregionen har svarat på frågor om sin bostad samt områdets bebyggelse, tillgänglighet, trygghet, identitet och integration.
Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är av störst vikt för att skapa attraktiva bostadsområden. Genom att utvärdera och göra rätt prioriteringar finns stora möjligheter att förbättra boendemiljön för invånarna i miljonprogramsområdena och även påverka ekonomiska värden i positiv riktning för bostadsbolag och fastighetsägare.
Nio faktorer med stor betydelse för hur nöjda de boende är:
1. Trygghet
2. Rykte
3. Integration
4. Vackert
5. Mötesplatser
6. Identitet
7. Utbud av butiker
8. Blandad bebyggelse
9. Tillgänglighet
Mer än hälften av de som svarat på undersökningen känner sig trygga i sitt område. Det finns dock stora skillnader mellan de undersökta områdena. Malmö upplevs som minst tryggt, medan Lund upplevs som mest tryggt.
– Undersökningen visar att det finns många möjligheter att förbättra boendemiljön i de här områdena och att det finns mycket att bygga vidare på i den befintliga miljön. I stort handlar det om att komplettera och länka samman olika typer av områden. Även om vissa förändringar är stora kan relativt små insatser ändå vara av betydelse för de boendes uppfattning av sitt hem eller sitt närområde. Till exempel kan skapandet av strategiska mötesplatser bidra till en tydligare struktur, vilket gör att området upplevs säkrare och känns mer välkomnande, säger Cecilia Gran, chef för Investeringsstrategi på Tyréns i Malmö.
Trots att ryktet är en av de viktigaste faktorerna säger endast ett fåtal av respondenterna att deras område har ett bra rykte, medan fler instämmer i påståendet att området har en stark identitet. Det står dock klart att många upplever att det förekommer upprepade stölder och skadegörelse. Även områdenas byggnader och utformning får genomgående lågt betyg av de boende.
– Det är allvarligt att många av områdena upplevs ha dåligt rykte av invånarna. Vi ser en tydlig koppling i undersökningen mellan mjuka faktorer såsom rykte och hur nöjda de boende är. Frågor som identitet och rykte hänger delvis samman med den fysiska miljön och dessa frågor är mycket viktiga att ta hänsyn till när man pratar om förbättringar av miljonprogramområden, säger Cecilia.
Studien visar på skillnader mellan olika boendegrupper i områdena. Invånare som är 55 eller äldre är betydligt mer nöjda med sitt bostadsområde än de som är 25 år eller yngre. De yngre är mer positiva än de äldre till förtätning av området om det innebär fler butiker och service. Ännu tydligare skillnader finns mellan de som hyr respektive äger sin bostad. De som äger sin bostad är mer nöjda med sitt boende och med sitt område generellt. Mycket stora olikheter finns vad gäller uppfattningen av områdets rykte och andras uppfattning om området. 50 procent av bostadsrättsinnehavarna tycker att deras område har ett gott rykte medan motsvarande siffra för de som bor i hyresrätt är drygt 20 procent. Bostadsrättsinnehavarna är dessutom mycket mer nöjda med skötsel, underhåll och estetik i området och uppger att problem med stölder och skadegörelse är ett mindre problem.