En dryg tusenlapp om året per lägenhet är genomsnittsarvodet i svenska bostadsrättsföreningar. Men variationerna är mycket stora. Det visar Fastighetstidningen och Värderingsdatas granskning av närmare 13 000 bostadsrättsföreningar.
Analysföretaget Värderingsdata har för Fastighetstidningens räkning sammanställt arvoderingen i ett stort antal av landets bostadsrättsföreningar. Undersökningen bygger på uppgifter från 12 798 föreningar spridda över hela riket. Diagrammet här intill visar att arvodesnivån varierar kraftigt. Bland de riktigt små föreningarna (upp till 25 lägenheter) hittar vi inte helt förvånande ett stort antal utan arvoden. Men här finns också en förening med 25 lägenheter som betalar sin styrelse 118 278 kronor. En nivå som många av de större föreningarna inte kommer upp i. Observera att samtliga arvoden i undersökningen är inklusive sociala kostnader.
[ Annons ]
• Det högsta totala arvodet betalades ut till en förening med 1 162 lägenheter: 2 460 530 kronor (2 117 kr/lgh)
• Högst arvodesnivå per lägenhet finns i en förening med 19 lägenheter: 4 985 kr/lägenhet (totalt 94 718 kronor)
• Det lägsta arvodet (undantaget de som inte betalar något alls) hittar vi i en förening med 18 lägenheter: 3 000 kronor (167 kr/lgh).
• En förening med 142 lägenheter betalar nästan lika lite, vilket ger det lägsta arvodet räknat per lägenhet: 24 kr/lgh.
Men detta är extremerna. Och det bör påpekas att det kan finnas vissa felkällor i undersökningen. Arvodet redovisas på olika sätt i de årsredovisningar som uppgifterna hämtats från. I vissa fall kan det smyga med kostnader utöver arvodet, som exempelvis en avlönad vicevärd. Men det statistiska underlaget är stort, så helhetsbilden påverkas inte nämnvärt.
• Medelarvodet är troligen det mest intressanta riktvärdet: 1 196 kronor per lägenhet. Längre ner på sidan hittar du medelvärdet för små, mellan och stora föreningar.
Några tendenser går att utläsa ur statistiken. Även om det är stora spann så är det, inte helt oväntat, storleken på föreningen som främst styr nivån på arvodet.
– Men man kan inte bara sätta arvodet i förhållande till storleken på föreningen. Faktiskt kan det ofta förhålla sig tvärtom när det gäller arbetsinsatserna. I mindre föreningar har man ofta mindre hjälp utifrån. Här finns ett problem som dyker upp om man ska försöka hitta en allmän modell för arvodering, säger Ove Schramm, jurist på Fastighetsägarna Service.
Slår man ut arvodet per lägenhet blir det höga arvodeskostnader i många mindre föreningar.
– Men det är samtidigt en stor andel av de små föreningarna som valt att inte ha några arvoden alls. Det är betydligt mer ovanligt i de stora föreningarna, säger Henrik Olofsson, analytiker på Värderingsdata.
Idealet i en mindre förening är att uppdragen cirkulerar bland samtliga boende. Fungerar det så blir arvodet i långa loppet bara ett sätt att byta pengar med varandra – varav en stor del skattas bort.
Ett styrelsearvode på 100 000 kostar föreningen i runda slängar 130 000, och när ledamöterna har betalat sin egen skatt återstår 50 000 att dela på. Då kanske man istället nöjer sig med en gemensam årlig styrelsemiddag. I undersökningen hittar vi även föreningar med riktigt höga arvoden. Här ska man dock som sagt se upp. Det kan dölja sig ersättningar för arbete som ledamöter gjort utöver sitt ordinarie uppdrag. Det kan bli aktuellt vid exempelvis större ombyggnadsprojekt.
– Det finns ingen lagtext som säger att stämman måste fatta beslut om ett bestämt belopp. Men om det inte görs så måste principerna för arvodering noga regleras, så att det inte kan flyta iväg hur som helst, säger Ove Schramm.
Man bör också se upp så att arbete som egentligen borde ingå i uppdraget inte glider över på den avlönade delen. Med alltför vidlyftiga principer för ”andra ersättningar” riskerar man att arbetsmängden inte alltid speglar verkliga behov. De flesta håller nog med om att en högpresterande styrelse bör arvoderas ordentligt. Men här ryms också en risk. De tacksamma medlemmarna beviljar höjda arvoden och andra ersättningar, styrelsen tar på sig än större arbetsbörda, ännu en höjning… Någonstans på vägen kanske föreningen istället borde kollat upp om det inte blir bättre och billigare med en bra förvaltare.
– Men allmänt tycker jag nog att arvodena snarare är för låga med tanke på den stora arbetsuppgift som många gör. När man går igenom årsredovisningen på stämman är det flera miljoner i lån, hundratusentals kronor i energikostnad, men när man kommer fram till frågan om styrelsens arvode på några tusen blir det ett väldans liv. Det har jag svårt att förstå, säger Ove Schramm.
_________________________________________________
Fakta: Medelarvode i föreningar
Många faktorer påverkar vad som är ”rätt arvode” i just er föreningen. Men medelvärdet ger i alla fall en fingervisning om ni ligger i ett rimligt spann.
Färre än 25 lägenheter: 1 338 kronor per lägenhet
Mellan 25-70 lägenheter: 1 237 kronor per lägenhet
Fler än 70 lägenheter: 1 050 kronor per lägenhet
_________________________________________________
Arvoden kan räknas upp med prisbasbeloppet
- Alla former av arvoden och ersättningar till styrelsen ska beslutas av föreningsstämman. Stämman bestämmer en klumpsumma som styrelsen själva fördelar mellan ledamöterna. Det bör framgå om arvodet är inklusive eller exklusive sociala avgifter.
- Arvodet kan kopplas till ett index, exempelvis prisbasbelopp. Då tar stämman enbart beslut om arvodet ska fortsätta att utbetalas med samma belopp uppräknat med index.
- För att undvika ett jävsförhållande där styrelsen fattar beslut om sina egna arvoden, bör styrelsearvodet sättas som ett bestämt belopp. För andra ersättningar, som arbete utanför det egentliga styrelseuppdraget eller förlorad arbetsförtjänst, som inte kan specificeras i förskott kan stämman med fördel fatta beslut om hur beräkning ska ske. Förslaget bör behandlas och presenteras av valberedningen.
- Arvoden är skattepliktiga. Alla kontanta ersättningar ska anmälas till skattemyndigheten. För arvoden som är högre än 999 kronor ska föreningen dessutom betala arbetsgivaravgift.
- Sänkt månads- eller kvartalsavgift för ledamöterna betraktas som ersättning för utförda tjänster och ska därför beskattas på samma sätt som kontantersättning.
- Måltider och studier är den enda form av arvode som är skattefria.
- Det sammanlagda beloppet av arvoden och andra ersättningar ska redovisas i årsredovisningen.
