Flyktingar på tågstationen i Lviv, på väg till Polen. Foto: Shutterstock
Publicerat 16 mars, 2022

Brf:er redo att hjälpa flyktingar

Kriget i Ukraina har fått Riksbyggens brf:er att vilja erbjuda husrum i sina fastigheter till de som flyr kriget. Nu uppmanar Riksbyggen alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att göra detsamma.

Riksbyggen förvaltar runt 4 400 bostadsrättsföreningar över hela Sverige. Sedan kriget i Ukraina bröt ut har hundratals av dem hört av sig till Riksbyggen och bett om råd för att för att på bästa sätt kunna hjälpa människor som flyr kriget. Till och med vd Johanna Frelin personligen har fått mejl och samtal från medlemsföreningarna. 

– Det är fantastiskt. De vill verkligen hjälpa till, så det är ett stort tryck. De undrar hur vi tänker och vill ha information uppifrån, som de säger. Och vi uppmuntrar det här, men är samtidigt noga med att man ska göra det på ett strukturerat sätt, säger Johanna Frelin.

[ Annons ]

Riksbyggen har därför tagit fram en lista med råd som ska hjälpa bostadsföreningar som vill göra en insats. 

– Många har gästrum eller gemenamhetslokaler som står oanvända och känner att de kan göra nytta. Och det är så klart väldigt positivt att de vill hjälpa till, men det gäller samtidigt att man förstår vad uthyrning eller utlåningen innebär när det gäller exempelvis försäkringar, brandskydd och besittningsskydd. Man bör så klart också säkerställa att alla medlemmar är överens om det här, säger Johanna Frelin.

Riksbyggen har även hyresfastigheter i bolaget Unobo, som ägs tillsammans med SBB. Där har man börjat inventera beståndet för att hitta lokaler som skulle kunna nyttjas som tillfälliga boendet för flytningar. Och Johanna Frelin uppmanar nu inte bara bostadsrättsföreningar, utan även andra fastighetsägare att göra detsamma. 

– Jag tycker absolut att man som fastighetsägare ska göra en inventering för att se om de kan hjälpa de här flyktningarna. Det är det Europa vi vill leva i. Vi måste alla hjälpas åt, säger hon. 

Här är Riksbyggens tips och råd till de som vill erbjuda boende till flyktingar:

Kontakta Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har fått uppdrag att inventera lokaler runtom i Sverige, för att se efter vilka som kan användas till tillfälliga flyktingboende. Kontakta Länsstyrelsen i ert län om ni har lokaler som kan vara aktuella!

Brandskydd
Om det skulle uppstå en brand kan Räddningstjänsten missa att det bor personer i lokalen. Räddningstjänsten utgår från föreningens lägenhetsregister. Se till att inga utrymningsvägar är blockerade och att fungerande brandvarnare och brandsläckare finns. Visa de boende hur man gör i händelse av brand. Teckna ett ansvarsavtal med Länsstyrelsen.

Försäkring
Det går inte att teckna hemförsäkringar för lokaler. Kontakta ert försäkringsbolag för att säkerställa att det inte uppstår några komplikationer med anledning av att ni använder lokalen till flyktingboende, om en framtida skada skulle uppstå.

Bygglovsregler
En lokal får som sagt inte användas som bostad i normalfallet och om så sker kan kommunen ålägga föreningen vite. De regler som finns om boendestandard och så vidare är förmodligen inte relevanta i den situation som nu råder. Hör gärna efter med er kommun att den godtar en tillfällig avvikelse, i en så extrem situation som denna.

Besittningsskydd
En lokalhyresgäst kan ha rätt till skadestånd vid uppsägning, om hyresgästen har haft lokalen mer än nio månader. Länsstyrelsen har knappast för avsikt att driva en sådan fråga men vi rekommenderar ändå att man avtalar bort besittningsskyddet i kontraktet med Länsstyrelsen. Det kan låta cyniskt men det är ändå alltid bättre att reglera sådana saker i förväg så att det inte uppstår missförstånd.

Uthyrningsrum, övernattningslägenhet och andra gemensamma utrymmen i föreningens hus

Har föreningen andra gemensamma utrymmen än hyreslokaler, såsom gästlägenheter, festlokaler eller liknande, kan de förstås också användas som flyktingbostäder. Strikt juridiskt krävs ett stämmobeslut för att ändra användningsområdet för uthyrningslägenhet eller annat utrymme om det tidigare endast varit medlemmar som har nyttjat dem. Anledningen är att man genom att låta flyktingar bo där under en kortare eller längre tid begränsar medlemmars möjlighet att nyttja dessa utrymmen.
Med det sagt är detta vad som gäller strikt juridiskt. Vi har förståelse för att det kanske inte alltid är logiskt att behandla frågan på en officiell stämma i och med att det är en akut situation. Är alla medlemmar med på detta och man inte förväntar sig att någon ska motsätta sig detta så kan föreningen göra som den vill i frågan.

Besittningsskydd vid hyresförhållande

Om hyra ska betalas så uppstår ett hyresförhållande, och då får hyresgästerna besittningsskydd. En hyresgäst som har besittningsskydd har som utgångspunkt rätt att bo kvar i lägenheten. Låter man flyktingarna bo gratis uppstår inget hyresförhållande och det är därför att rekommendera. Föreningen kan förslagsvis skriva ett tillfälligt avtal om nyttjande av övernattningslägenheten med personen som man låter bo där gratis. I ett sådant fall ska inte något besittningsskydd uppstå enligt hyreslagen och personen ska avflytta vid utgångsdatumet.

Underhållsansvar

Låter man personer bo en längre period i föreningens utrymmen får man räkna med viss förslitning. Det är föreningen som i första hand bär ansvaret för underhållet i dessa utrymmen.

Andrahandsupplåtelse och inneboende

Om enskilda bostadsrättshavare vill låna ut (eller hyra ut) sina bostäder är det en andrahandsupplåtelse, som kräver styrelsens tillstånd. Riksbyggen ställer sig positiva till att föreningar är mer givmilda med tillstånd till andrahandsupplåtelser i en sådan extraordinär situation som denna.
Bostadsrättshavarna kan även ha inneboende i sina lägenheter, vilket inte kräver tillstånd av föreningen.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]